Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem pölar. Vid Rio Parapiti ser man ganska talrikt vita
hägrar[1] berömda för sina dyrbara fjädrar. Av
skogsfåglarna lämna blott hönsen »pavas»[2] något bidrag till grytan.
En eller annan stornäbbad »tucan»[3] ser man ibland. Feta
duvor, gödda med majs, leva ofta i massor i indianernas
åkrar. I Rio Pilcomayo är fisket rikt, i småfloderna äro
fiskarna små och dåliga. De indianer, som bebo dessa
trakter, måste vara åkerbrukare och majsodlare äro de i allra
högsta grad. Majs, det är för dem mat, dryck, glädje, allt!
Några äventyr har jag ej att berätta från dessa indianer.
Vem som helst kan utan svårighet resa bland dem.
Etnografens största sorg är, att han inte kan samla allt gammalt och
intressant, han ser där. Det är så svårt att föra med sig allt.
Ännu finnes i Chacos vildmarker en chiriguanohövding
Cayuhuari, i vars by ingen vit man varit. Den skall ligga
vid en stor sjö. Där beta stora hjordar av hästar och kor
och majsladorna äro alltid fulla. Där äro indianerna rika,
ty där finnas inga vita. Så berättas det åtminstone.
Cayuhuari, som bor i Chaco allt sedan upproret 1890 har
en vit, rövad kvinna till sonhustru. Man säger att han jämte
toba besökt sockerfabrikerna i norra Argentina. Han hade
sin sonhustru med sig. Ägarne av fabriken erbjödo sig att
rädda henne från indianerna. »Jag vill ej lämna dem», sade
hon. »Där borta hos dem har jag mina barn.» Det svaret
hedrar henne.
Chiriguanoindianernas seder och bruk ha skildrats av flera
författare[4], av vilka de flesta varit missionärer, så att vi
veta mycket mer om dem än om choroti och ashluslay.
En del, av vad jag här berättar om dessa indianer, är icke
nytt, om också sett i ny belysning. Åtskilligt, särskilt vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
