Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En by kalla de Yahuanau. Där var fordom ett träsk, på
vars stränder små svarta varelser (yahuanau) brukade sola
sig. En del chanéortnamn äro oöversättliga, ett känner jag,
som är oanständigt. Säkert är, att de indianska ortsnamnen
ofta äro mycket gamla, då de hänsyfta på växter, sjöar eller
träsk, som ej mera existera. I Caipipendidalen vid Parapiti
finnes en by, som heter Tapiirenda. Dalen bebos numera
uteslutande av chiriguano och ingen av dessa minns, att där
levat några tapii (chané), såsom ortnamnet anger.
De högre stående indianernas ortsnamn bevaras av de
vita, även sedan de blivit herrar i landet. Sålunda ha nästan
alla av dem bebodda orter inom chiriguanoområdet
guaraninamn såsom t. ex. Charagua (namn på av vattnet
egendomligt utskurna klippor), Carandaiti (där det växer palm). De
lägre stammarnas ortnamn bevaras däremot ej av de vita.
Sålunda känner icke någon vit till mataco och chorotinamnen
på olika platser vid Rio Pilcomayo. De vitas nybyggen kallas
där efter helgon, bolivianska statsmän och upptäcktsresande.
Blir en sådan stam som t. ex. choroti utrotad, så lever intet
av dess språk kvar i ortnamnen. Detta är viktigt att komma
ihåg för ortnamnsforskare.
Tack vare förbindelsen med de vita utvidgas indianernas,
geografiska kunskaper mycket. De gå allt längre vägar för
att söka arbete och få se mycket land, om vilket de förut
icke haft en aning.
Indianen som historiker.
Skulle vi söka att skriva choroti och ashluslay historia,
kunde vi ej gå långt tillbaka i tiden. Först under de sista
årtiondet se vi dem närmare omtalade i litteraturen.
Chiriguano känna vi däremot redan från deras strider med den
store härskaren, Inca Yupanqui, från tiden före Amerikas
upptäckt. Om hans försök att erövra deras land berättar
Garcilasso de la Vega[1]. Hans beskrivning av chiriguano
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
