- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
131

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stora hyddor[1]. Dessa motsvara tydligen de stora familjehus,
som äro bekanta från Brasilien och som jag i Bolivia blott
sett hos chacobo, en panostam vid Lago Rojo-Aguado.

Redan på Viedmas[2] tid under slutet av 1700-talet synas
de dock ha övergivit den ursprungliga hustypen och byggt sig
smärre hyddor.

I många byar hör till varje hydda en eller ett par
majslador, där majs, pumpor o. d. förvaras. Dessa lador äro
byggda på pålar och äro kanske ett minne från en tid, då
chiriguano och chané eller någondera bodde i sumpiga
trakter. Till varje lada hör i regel en stege. Någon gång äro
ladorna sammanbyggda med boningshuset till ett
tvåvåningshus. Sådana hyddor har jag sett nära Machareti och vid
Yatavéri ej långt från Ivu. Ej så sällan stå ladorna ute i
åkrarna långt från boningshusen.

Det är snyggt och fint i dessa byar. Hyddor och torg
sopas dagligen och soporna brännas. Chané och chiriguano
tycka om, att ha det fint omkring sig.

Utrymmet i hyddorna är icke dåligt. I regel bor i varje
hus blott en familj, som även någon gång består, utom av
övriga familjemedlemmar, av döttrarnas män, vilka under
förlovningen och i början av äktenskapet bo hos
svärmodern. Utanför hyddan är den stora eldstaden (bild 65), där
majsölet kokas och även ibland maten. Inne i hyddan är
även en eldstad, där man kokar och dit man kryper för att
värma sig under kalla nätter och dagar.

Många nätter har jag sovit i dessa hyddor. De äro i
regel fria från ohyra, vilket man icke kan säga om alla
andra indianers bostäder eller om de vitas hus. Bädden
består endera av en säng av ett slags bamburör eller ligger
man på golvet på en vassmatta eller en hud. Hängmattor
ser man även i hyddorna, men de äro inte mycket allmänna.
I det tropiska Sydamerika har hängmattan sitt hemland, men


[1] Annua de la Compañia de Jesus. — Tucuman y Perú — 1596.
Relaciones geográficas de Indias. Madrid 1885. Tomo II sid. CIV.

[2] Viedma: 1. c.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free