- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
142

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Man slår varannan gång och var och en lägger ut máma
godtyckligt. Den, som fått mest pinnar, har vunnit.

När man blott har fyra pinnar kvar, lägges ingen máma
ut, utan man kommer överens, om de konvexa eller plana
(konkava) skola gillas.

Någon gång ser man kvinnorna spela ett kägelspel, av
chiriguano i Tihuïpa kallat »itarapóa» och av chané vid Rio
Parapiti »tocoróe».

I Tihuïpa spelade man på följande vis. Man lade upp två
rader av majskorn, två och två på varandra såsom käglor
på fyra à fem fots avstånd. Två spelade växelvis, i det att
de försökte att slå ned den andres majskäglor med ett klot
av sten. Den, som först slagit ned alla den andres
majskäglor, hade vunnit.

Vid Rio Parapiti spelade man med tre käglor på
vardera sidan. Avståndet mellan de bägge spelandes käglor var
en famn. Varje kägla bestod av en avfröad majskolv och
skulle avståndet mellan dessa vara ett handspann (det
större[1]. Bollen, man använde, var av bränd lera och ihålig,
med små skramlande bollar inuti.

Indianbarnens liv.

Till skildringen av livet i byarna hör också att tala om
barnen. Barnen leka, men hjälpa också de stora. De
uppfostras såsom choroti- och ashluslaybarnen. I glad frihet
tillbringa de sitt liv, utan stryk och utan hårda ord.

Chiriguano- och chanébarnen ha flera lekar och leksaker,
vilka man aldrig ser de vitas barn använda i Bolivia, och
som synas mig alla vara äkta indianska.

Indianbarnen spela först och främst de spel, jag redan
omtalat från de äldre. Av spelen från choroti och ashluslay
känna de det hockeyliknande bollspelet, som chiriguano
kalla »táca». Hos chané har jag ej sett det spelas. Som mål


[1] Längsta möjliga avståndet mellan tummen och lillfingret.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free