- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
153

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

modig i strid och en god jägare. På morgonen, medan vattnet
ännu var riktigt kallt, förde han honom att bada, för att
han skulle bli en riktig man.

Under en dag fick fadern icke äta, för att gossen icke
skulle bli pratsjuk. Detta visar att dessa indianer ej tycka
om pratsjuka människor.

När gossen blev äldre, bytte han ut träpinnen mot en
större och när han blev man, kunde han stoltsera med en
stor knapp, »tembeta» i underläppen (bild 51). Denna skulle
vara av trä, i vilket turkos- eller crysolitbitar voro insatta
med vax. Bland chané och de flesta chiriguano ha numera
blott de gamla tembeta. Hos chiriguanohövdingen
Maringay, som vördar gamla seder, där borras hål i underläppen
på alla gossar. Maringay hör till de gamla, som säga
föraktligt: Den »ava», den man, som ej bär tembeta, han ser
ut som en »cuña», en kvinna. Att kalla män för kvinnor,
det är att skymfa på chiriguanovis. Dessa, som äro »ava»,
säga om chané, som bruka ha små tembeta, »cuñareta»,
kvinnor.

Numera tillverkas de flesta tembeta av de vita i
bergstrakterna av tenn och glasbitar. Bland dem, som tillverkat
sådana, märkes italienaren Pablo Piotti. Hans verk ha till
och med kommit över till europeiska muséer, utan att
någonsin ha varit i en indianhaka. Fordom hade chiriguano
även tembetas av genomskinligt harts [1].

När chiriguano- eller chanégossen vill gifta sig,
skickar han till flickans föräldrar allt möjligt jaktbyte.
Vocapoy berättade mig att utanför deras hus, lägger han ved.
Användes veden, betyder det samtycke. Finner han veden
orörd, är han avvisad. Har han haft lycka med veden,
anhåller han om flickan hos hennes moder. Denna svarar då,
att hon icke kan veta, om han blir en bra man, som kan skaffa
mat åt sin hustru. För att visa detta får han tjäna ungefär



[1] P. Chomé: Lettres édifiantes. T. XXIV, sid. 317.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free