Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XVI.
UR CHANÉ- OCH CHIRIGUANOINDIANERNAS
LIV (forts.).
Konst och industri.
Chiriguano och chané äro stammar, vilkas konstindustri
står ganska högt. Besöker man en av de vita nybyggarnas
hyddor i dessa trakter, skall man icke finna mycket alster
av inhemsk industri, icke mycket av egen kultur. Jag vet
rakt ingenting, som dessa människor kunna, som kan tävla
med indianernas keramik och vävnadsteknik. Säkert är,
att ju mera indianerna »civiliseras», ju mindre förmå de
konstindustriellt. Av de vita lära de icke mycket annat än
att tillverka brännvin och att supa upp detsamma. Den
indianska konstindustrien här försvinner så småningom, ju
mera indianerna komma i beröring med de vita, den
ombildas däremot ej mycket. Den förblir till stor del rent
indiansk ända till sin slutliga undergång. En industri är dock
numera i händerna på de vita, det är metallindustrien. De
silversmycken t. ex., chiriguano och chané använda,
tillverkas av smeder i byarna i bergstrakterna. Den halvvita
eller quichuaindianska befolkning, vi finna i fjällen väster
om chiriguano- och chanéindianernas land, är ganska
konstskicklig. Särskilt står där vävnadstekniken högt. Från
väster hava chiriguano och chané säkerligen lärt sig åtskilligt.
Sålunda finna vi den för chiriguano karakteristiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/neindian/0178.html
