Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rök. Det var »Tosté»[1], en vadare, som skriker på
flodstränderna, som hade eld. När de närmade sig röken, försvann
den likväl längre bort.
Grodan lovade, att han skulle röva eld åt dem. Han
hoppade till Tostés lägereld och satte sig där, skakande av
köld för att värma sig. Då och då krafsade han glöden
närmare liksom för att värma sig bättre, och när ingen såg
det, stoppade han en liten brand i munnen och hoppade
därifrån.
Kommen till gossen och flickan gjorde han upp eld och
sedan dess ha chanéindianerna eld. Systern och brodern,
som nu blivit stora, gifte sig med varandra och hon blev
havande. De byggde en hydda. Flickan fick barn. När
dessa barn blevo stora, gifte de sig med varandra. Från
deras barn härstamma alla chané. Från den äldsta gossens
barn härstamma hövdingarna.
Det kan ju synas egendomligt, att jag funnit tvenne
alldeles olika sagor, som behandla samma ämne hos samma
folk. Detta förklaras därigenom att chané är en sprängd
stam, som ej mer har en egen, självständig kultur.
Den förstnämnda versionen är sannolikt deras egen,
under det att de lånat den andra från chiriguano. Domenico
del Campana[2] omtalar, att dessa sistnämnda ha en flodsaga,
i vilken två barn på liknande sätt räddades i ett lerkärl.
Choroti och mataco berätta om, att världen gått under
genom eld, chané vid Rio Parapiti genom storm och chiriguano
och chané vid Rio Itiyuro genom vatten.
De förstnämnda leva också i trakter, där stora
pampasbränder äro vanliga, vid Rio Parapiti blåser ofta svåra
stormar och chiriguano ha troligen kommit från trakter, där
stora översvämningar äro vanliga.
Att dessa världsundergångssagor intimt höra ihop med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
