- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
191

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gudarna, som åtminstone de intelligentare, de tänkande bland
dem själva uppfatta som sagor.

Det är dessa sagor, som jag här nedan skall återgiva.

Begreppet om någon stor, allsmäktig gud är främmande
för chané. Numera känna de likväl alla direkt eller indirekt
något om kristendomen, varför föreställningen om en stor
gud börjar att komma in. Vocapoy, som ej var kristen,
berättade mig sålunda en gång, att chané trodde på en stor
gud, Tunpa.

Batirayu sade sig ej tro på någon gud, såsom de kristna
beskriva honom. Han förundrade sig över, att de kristna
förtryckte de fattiga och begingo så mycken dålighet, då
de lärde att de brottsliga straffades med helvetet. »Hur
kan man veta, hur det ser ut i himmelen, då icke någon,
som varit där, kommit tillbaka till jorden», sade Batirayu.

»Och så säga de, att vi skola få vingar», sade han och
skrattade hånfullt.

Enligt missionärerna tro chiriguano på ett högsta väsen[1],
Tunpahétte-vae, den verklige guden. Namnet låter redan
misstänkt. Jag står mycket skeptisk till att detta är
ursprungligt. När jag talade med missionärerna om
indianernas religion, häpnade jag över deras okunnighet. De
förakta indianernas föreställningar och anse, att det ej lönar
mödan att taga närmare reda på dem. De lyckas aldrig
frigöra sig från den katolska föreställningen att indianerna,
vilka liksom vi härstamma från Adam och Eva och bland
vilka San Tomas predikat, ej minnas något av sin
»ursprungliga tro».

Tvenne av de Tunpa, som uppträda här i sagorna, ha
djurnamn, Aguaratunpa (rävguden) och Tatutunpa
(bältaguden). I sagorna finna vi ett intimt samband mellan
människor och djur.

Batirayu sade: »Alla djur ha varit människor.»



[1] Jämför Domenico del Campana 1. c. sid. 39.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free