Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
indian, som går till de argentinska sockerfabrikerna, vet, att
om ingen olycka inträffar, kommer han tillbaka. Ingen
håller honom kvar med våld. Från gummitrakterna kommer
däremot aldrig någon hem igen.
Är det sant, säga de, att där finnes en jätte, som äter
människor? Är det sant, att människorna malas till gummi?
Är det sant, att det där köttet, som kommer i blecklådor,
är av människor? Detta är frågor, som indianerna gjort
mig.
På ett skamlöst sätt ha chiriguanoindianer, särskilt från
Caipipendidalen, lurats till gummitrakterna i norra Bolivia,
där de sålts till arbetare. Under bevakning av beväpnade
män ha de förts över Quatro-Ojos nedför Rio Mamoré.
Om indianernas förhållande till gummiindustrin får jag
dock bättre tillfälle att tala i den bok, i vilken jag ämnar
redogöra för de studier, som jag gjort i själva
gummitrakterna och bland indianer, som leva helt nära dessa.
Här går jag därför icke närmare in på denna fråga.
Dagsverken åt de vita.
De chiriguano och chané, som arbeta i eget land som
tjänare åt den inflyttade, vita rasen, äro synnerligen lågt
betalda. Detta gäller särskilt avlägsna trakter, där ej de
högre arbetspriserna vid de argentinska sockerfabrikerna,
tack vare konkurrensen, kunnat återverka på lönerna. Chané
vid Rio Parapiti äro sålunda sällan betalda med mer än 20
centavos (ej fullt 30 öre) om dagen jämte maten. Kvinnorna
förtjäna ungefär hälften så mycket. Indianernas förtjänst
utbetalas till dem dels i brännvin och socker, dels i tyger och
verktyg. Tygerna äro så dåliga, att en skjorta av ett sådant
tyg ej räcker mycket längre än den tid, som går åt för att
förtjäna densamma. Tack vare detta system börjar också
chané och chiriguano att förfalla till skuldslaveri, såsom
deras stamfränder i gummitrakterna i nordöstra Bolivia.
Det är att hoppas, att de stora anläggningar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
