Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att söka vilda frukter, då de fingo se spår av människor.
På grund av de egendomliga avtrycken av de stora,
fyrkantiga sandalerna förstodo de, att spåren voro av
tsirakuaindianer. De följde dessa och kommo till deras
hyddor. Tsirakua fingo dock syn på dem och lyckades fly.
Yanaygua följde spåren och fingo på kvällen känning av
deras läger. De drogo sig dock tillbaka och först i allra
första morgongryningen anföllo de. Överfallet kom oförberett
för fienden, som sökte sin räddning i en vild flykt. En
tsirakuaman dödades och tvenne sårades. Tvenne kvinnor
och sex barn samt allt, vad de kunde släpa med sig av
indianernas tillhörigheter, blev segrarnas byte.
Med undantag av fångarna övertog jag krigsbytet. Det
var en märklig samling av grävklubbor, kastklubbor,
primitiva verktyg, mantlar av bast m. m. En av de fångna
kvinnorna sålde yanaygua till de vita för fjorton (14) pesos i
dåligt brännvin, oraffinerat socker och sirap.
Denna stackars kvinna har berättat mig om sina lidanden
på ett språk, av vilket jag icke förstod orden, men ändock
förstod nästan allt. Hon berättade om sina barn, som nu
voro utan mor borta i vildmarken. Något lärde hon mig
också av sitt språk.
Lastade med samlingar lämnade vi yanaygua med
ömsesidigt löfte att träffas igen. Jag trodde vänskapen var
grundlagd. På kvällen samma dag, vi varit hos dem, satte likväl
yanaygua eld på sin by och drogo sig in i Chacos vildmarker,
fruktande förräderi av kanske den ende verklige indianvän,
som de lärt känna bland de vita.
Ett år senare besökte jag som nämnt åter Rio Parapiti.
Av hela yanayguastammen fanns inte ett spår. De voro
försvunna till trakter, dit den vite aldrig går av fruktan
för att omkomma av törst, då han ej känner de få
vattenställena.
Tsirakuakvinnan träffade jag däremot hos prästen i
Charagua, en av de vitas byar, dit hon blivit såld jämte en
liten nästan ettårig gosse, som hon fött i fångenskapen. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
