Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ibland ha de också kommit för att tjäna hos chiriguano
och chané. Hungern har drivit dem. Det är sålunda icke
ovanligt, att tapiete komma med barn, bohag, hundar och
smuts och slå sig ned i utkanten på en chiriguano- eller
chanéby. De få hjälpa till med allt möjligt arbete och
betalas i majs. Detta sätt att vandra är alldeles olika
chiriguano och chané, men överensstämmer däremot med mataco,
choroti liksom toba seder och bruk.
Inom det indianska samhället finnas inga tjänare, har
jag sagt. Hövdingen arbetar liksom de andra inom
stammen. Vi se dock här återigen, att indianer av en stam
kunna vara tjänare åt indianer av en annan. Stammarnas
olika utvecklingsgrad är här grunden till en mycket skarp
klasskillnad. Att en chiriguano skulle tjäna åt en tapiete
vore orimligt, löjligt, lika upp- och nedvänt som att en
chiriguanoflicka skulle vara älskarinna åt en smutsig choroti.
Detta hindrar icke, såsom jag sagt, att en chiriguano kan
roa sig med en vacker chorotiflicka. Till hustru tar han
henne ej. Det vore allt för galet.
Inom stammarna finnes sålunda ingen klasskillnad,
stammarna emellan kan den däremot vara ytterst skarp.
Tapiete kultur skall jag ej skildra här. Det vore att i
det närmaste upprepa, vad jag berättat om choroti och
ashluslay[1]. Från chiriguano ha deras män antagit bruket av
läppknapp, tembeta. Deras kvinnor äro tatuerade närmast som
choroti.
Innan jag lämnar dessa indianer, skall jag dock
återgiva ett par av deras sagor samt en del tecken av deras
dövstumspråk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
