Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter vad jag sett och efter de uppgifter jag fått, synas
tsirakua ej tatuera sig, ej heller stympa eller genomborra
de någon kroppsdel. De måla sig däremot röda med fröna
av urucu och med sot. Såväl kvinnorna som barnen voro
ytterligt smutsiga och fulla av löss.
Enligt tapiete ha tsirakua samma slags runda hyddor som
de själva, choroti, mataco och andra stammar här. De ha
ej hundar och inga av den vite mannens husdjur. I närheten
av hyddorna ha de tama fåglar, som skrika, om någon
närmar sig dessa.
Hurudan eldstad, de ha i hyddorna, vet jag ej. En av
tsirakuakvinnorna, som jag skänkte ett stycke kött, grävde i
min närvaro en ugn alldeles lika den, som är här återgiven
(bild 14) från ashluslay. Med sin grävklubba gjorde hon,
sittande på marken, en grop. Till denna grävde hon en
sned gång. Hon ställde sedan ved i gropen, som tändes med
glöd hämtade från en annan eldstad. Liggande på magen,
blåste hon av alla krafter genom ett bamburör i gången för
att få veden att brinna. Därefter gick hon och högg ut med
sin grävklubba (här sålunda använd som yxa) ett stort
barkstycke ur ett flaskträd. När hon fått tillräckligt med glöd i
gropen, lade hon ned köttet i densamma, varefter hon täckte
såväl gropen som gången med bark samt med sand.
Ovanpå sanden gjorde hon åter eld. I flera timmar lämnade hon
sedan köttet att rosta. Tyvärr var jag icke med, när det åts
upp, men det var säkert välsmakande.
Ett liknande sätt att rosta kött är bekant för de
argentinska gauchos. Det är synnerligen förträffligt.
När kvinnan tillagade sin föda, kastade hon då och då
nävar av sand åt olika håll, liksom för att jaga bort onda
andar eller något dylikt.
Tsirakua leva huvudsakligen av honung, av vilda frukter,
av rötter och av jakt. Den ovannämnda kvinnan samlade
åt sig stammar av caraguatá, som hon rostade och åt. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>