Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessutom ha de stora täcken, till formen liknande dem
choroti, ashluslay m. fl. använda. Alla dessa kläder äro
tillverkade av caraguatá och ej av ull. Kläderna äro knutna
av snören. De förstå även att väva breda band av caraguatá.
Av detta material har jag däremot aldrig annorstädes sett
vävnader.
På fotterna bära tsirakua fyrkantiga sandaler av
tapirhud eller av trä. Dessa ha fyra hål för snörena, under det
de sandaler, andra indianer använda, blott ha tre.
Vi finna samma slag av väskor av caraguatá hos tsirakua
som hos choroti och ashluslay. Honung förvara de i påsar
av helflådda djur.
Ett enda grovt lerkärl har jag från dessa indianer samt
en kalebass, prydd med en inristad fågel.
Järnet är mycket sällsynt hos tsirakua. Varje liten bit
tillvaratages och skaftas. Större stycken, som de komma över,
delas mellan flera. Det lär vara för att få järn, som de
någon gång överfalla vita och chané. För några bitar av denna
dyrbara metall riskera de sina liv.
Troligt är, att chamacoco[1] eller någon annan stam även
förfölja tsirakua och tränga dem mot Rio Parapiti, där de,
efter vad Batirayu sagt mig, först på senare tider börjat
uppträda.
Tsirakua tillhöra norra Chacos okända ödemarker, om
vilka vi veta så litet. En utforskning av det inre av detta
land skulle säkert giva mycket av intresse.
Vad för människor finnas där? Denna fråga har jag
ställt till många indianer. Av dessa har en chanéindian,
Bátcha, vilken som nämnt länge levat med tapieteindianerna,
berättat mig följande.
Ungefär sex dagsmarscher från Rio Parapiti västerut
säga tapiete, att där bor ett dvärgfolk, som lever i jordhålor.
Dessa dvärgar äro vänligt sinnade och talade guarani. Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>