Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Älla människor ska då hugga på Nordlöv», kom
modern in, med bekymrad röst. Pastorn svarade
inte strax.
»Får jag lov att säga min mening, utan att Mor
Nordlöi tar illa upp», sporde hon omsider.
»Jaa, var så go* å tala, pastorn!»
»Jo, sanningen är nog den, att
kommunalordföranden stött sig svårt med de flesta personerna här i
trakten».
»Ävund, förstås!»
»Det är nog annat också. Svårare saker — jag
menar saker, som herr Nordlöf gjort sig skyldig till».
»Å, folk ljuger så fasligt! . . .» Moderns röst
hördes mörk och bitter.
»Förlåt mig, men Mor Nordlöf har givit mig
till-låtelse att tala rent ut, och som prästman har jag
ju också en viss rätt att tala i ett fall, som det här.
— Eftersom vi nu kommit in på det här kapitlet»,
tillfogade han.
»Jag menar, då det rör en offentlig person, som
herr ordföranden Nordlöf».
»Jag kan gott höra’t. Men jag vet på förhand . . .»
»Inte allt. Något vet ju alltid Mor Nordlöf, och
resten kan jag meddela, om jag får lov. Kort och
gott: Er man tycks inte ha något överflöd av hjärta».
»Har dom andra det, kanske!» — Mor Nordlöf
hade rest sig upp och stod och höll sig i
stolskarmen. »Hjärta! Är det tider att ha hjärta i nu?»
»Nu är ni bitter, och väl också sorgsen, och då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
