Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annat i dag, än ropat på mig och vattenkannan,
och ändå ha de inte promenerat så mycket som ett
steg därute i vägdammet. — Skall strax komma!*
Order inåt huset; svar därinifrån, och ett
gummansikte i det öppna fönstret några ögonblick.
Tassande steg över golvet, och om en stund kom
brickan ut, buren av en darrande hand, med
gudadrycken i hettan: det klaraste, bästa källvatten, som
någonsin vederkvickt en försmäktande asktorr gom.
»Ja, här ser ni, hur en gammal enstöring lever
och bor. Som en eremit, enkelt, undangömt, tyst . . .»
». . . . och behagligt, storartat som en riktig
blomst erkung».
»Jo, jag tackar! . . . Nåja, åtskilligt har jag väl
fått att spira upp i gruset på stenbacken».
»Vafalls, grus och sten!?»
»Javisst. Och mellan stenarne vattenhålor och
grova stubbar samt här och där en tvinande
en-bärsbuske eller en tovig granruska. På det sättet
såg platsen ut för 20 år sedan, när jag började här».
»Vilket arbete här måtte ha lagts ned!»
ȁtskilligt, det vill jag lova. Bryta mark och
gödsla, var inte nog. Äck, jag måste köpa matjord
och forsla hit, många dryga lass. — Köpa, ja?! —
Men läget var det bästa för en sån här anläggning:
södersol och norrskydd, lagom lutning. Det hela
ligger ju som en drivbänk, som ni ser. Och tur har
jag haft. Jag tror, om jag satt ned en gammal rostig
spik i mullen, så hade den vuxit. Nåja, omsorg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
