Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket små. Lundal åter svor över Rmerika, där han
slitit hund på flera sätt från första dagen han
började jobbet och aldrig haft en glad stund annat än
på de whiskychaps han besökt ibland — och den
sortens glädje var ju inget att hurra för.
Och var två eller tre svenskar träffa samma
därute, talas ju först och sist om behaget av och
utsikterna för en atlant-»crossning».
När så kaffet och cigarretterna kommo, var
njutningen fullständig.
»Telegram till frun!»
En långväga resande, från yttersta västern, svensk
och gammal bekant på stället, frågade pr tråd, om
det var plats för honom att »boarda», när han endera
dagen anlände. TeJegrafsvar begärdes.
»Messengerboy, hallo!»
Sicken rackare! Redan borta. Nå, då måste hon
ut och se till att få tag i en annan. Svaret måste
ju i väg.
»Förlåt, ett par små ögonblick! Strax tillbaka!»
Lundal och Josefina voro ensamma.
»Tänker inte fröken på gamla Sverge ibland?»
undrade Lundal.
A jo, det kunde hon inte precis neka till, ehuru
hon inte hade värst mycket därhemma att längta
efter. (
Stämningen och festmiddagen hade gjort Lundal
talför. Han snackade vidare om allt möjligt, och hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
