Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ett underligt drag spelande kring munnen. A,
som hon hatade honom, den fräcke, som vågade hålla
hennes hand, och som inte gjorde min av att släppa
den heller I
Och han talade vidare om sitt glädjefattiga liv,
med en stilla undran hur det kunde ha varit, ifall
han kommit att träffa samman med en hederlig och
bra kvinna, sådan som fröken Josefine . . .
»Säg Josejina, rätt och slätt. Det låter så svenskt»,
tyckte hon.
»Kör för det då!»
Hade någon gång sett och träffat andra svenskar,
som haft hem och varit lyckliga — —
Vad tog han sig till? Flyttade sig närmare och
lade handen på hennes axel!? Jo, så där är det:
ger man en viss person ett finger, vips vill han ha
hela handen!
»Hade inte Josefina tänkt över den saken någon
gång?»
»Vilken sak?»
Kvinna, som hon var, måste hon naturligtvis fråga,
fast hon så väl visste, vart han ville hän.
»Joo — — hm . . .»
Han satt nu tätt intill henne. Och värdinnan dröjde
alltjämt. Och Josefina satt där och hatade och
hatade, kände till sin förargelse hur hans arm kom att
slutas kring hennes midja. Hon slöt ögonen och log
— det var för att hon hatade honom, naturligtvis.
Den karibeln! Han kom ändå närmare. Han kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>