Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig upptagits i familjen, å, aldrig, aldrig! Där
ser man! Hur försiktig man än är, kan man dock
aldrig förutse allt!
Wikström hade väl närmast haft en tanke på att
i Lindkvist få sig en liten väl- och lättagad pudel,
som hoppade på befallning, i nödfall efter piska —,
eller låt oss säga en snäll och bra hemhäst,
ordentligt inkörd och behändig att ha för hemkörslorna, och
dessemellan ett förnöjelseobjekt för dottern, som väl
också borde ha nå’t roligt i världen. O, bevares väl!
Nu måste det emellertid bli något annat av. Sjunde
resan — det fick bli ett straff som kändes.
I den nya handelslokalen inrättades ett särskilt
boningsrum åt Lindkvist. Inte bo uppe hos familjen
vidare. Fy skam, nej! Dit fick han gå på lediga
stunder, om dagen, och alltid i sällskap med Wikström.
Men det var inte bara det. Han skulle risas.
Lindkvist sattes nu att sortera under biträdena. Den
förste bäste, som kom till affären, kunde utan vidare ta
och visa Lindkvist vad hans frid tillhörde. Och det
var inte lönt att beklaga sig hos den stränge
husfadern, ty här mötte inga sympatier nu vidare. En
av drängarna, en tjock dalpojke, harmynt och med
breda framtänder, vilka lyste som på en ekorre,
skällde ut Lindkvist en dag och hotade till och med
att ge honom stryk.
Lindkvist gick till Wikström.
»Nå, vad nu då! Va fan ville Lindkvist ha för
en dans! Skulle kanske han — svärfadern — vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
