Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mörkret och gått utan så mycket som en matbit i
munnen eller i fickan.
Nu lite eld i spisen. Blev det bara varmt och
ljust, kunde man ju ändå dras med det. Han
linka-de till spisvrån, fick fram torrvedsstickorna och
tändstickslådan, några pinnar att tända upp uti och så
vattengrytan över. Någon annan än far och son
fanns inte i hemmet. Gumman var död för flera år
sedan, och de övriga ute i världen på sitt håll. De
båda karlarna fingo klara sig hur de kunde med
matlagning och allt — där fanns ju inte mycket att
koka och steka!
»Ja, herre jesses, inte en kaffetår på hela guss
långa hösten å vintern», suckade gubben, tog stävan,
kippade på sig näverskorna och gav sig ut till
getterna. Några mjölkdroppar till potatisen — och
sedan fart i knoget för dagen.
»Pojkstackarn, som inte fick ett guss gryn i livet,
innan han gav sej av?»
En varm rök slog emot honom, då han öppnade
gethusdörren. Det var kvaft därinne som i en
badstu, det luktade djur och gödsel. Getterna till att
prassla med bindslena, bräka och väsnas, så fort
dörren gått upp, de anade — och längtade efter
— fodret. Ällt, som liv hade, ropade efter mat!
Gubben trevade sig fram i mörkret, fick tag i den
skarpa ryggen på en get, ställde sig grensle över
den på vanligt getmjölkarvis ech började dra i de
torra spenarna. Småpratade med de tunna liven,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
