Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och nu låg snön i lång lägda och narrade honom.
Inga utspår således, bara inspår. Långben var på
holmen!
Vinden, vinden — kors, att han inte kommit att
tänka på det! In i munnen med pekfingret och upp
i luften med det.
»Nordlig vind!»
En ny, stor sväng. Han måste försöka nalkas
mot vinden. Och han smet och smög. Han var
svettig och kall på samma gång. »Ickorre», hade
gubben sagt! Tackar jag!
Började det skymma redan!?
Skidorna plöjde ljudlöst genom snön.
En vindkåre kom strykande fram över myren.
»Ja, om det bara ville blåsa upp och yrsnön dansa
och piska riktigt duktigt», tänkte Johan. Om det så
visst kom en riktig körare, som gjorde honom vit
som en mjölnare och följaktligen osynlig.
Och han tycktes ha tur. Vinden friskade i, små
vita virvlar snodde fram över myren, pipet i träden
ute i kanten och den hastigt mulnande himlen sade
honom, vad som var i faggorna. Ännu ett stycke
åkte han, men så sparkade han av skidorna, lade
sig ned och började krypa framåt, mot holmen.
Skymningen och det begynnande snöyret gjorde sitt
till att dölja honom. Och han kröp, mjukt och vant,
det var som han hela sitt liv gått på fyra och inte
på två ben. Kröp, med halvöppen mun och alla
sinnen på helspänn, stoppade munnen full med snö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
