Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX - XXXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 212 —
att jag aldrig i lifvet skall finna något bättre, än jag redan funnit, men
du vet icke själf, att du ännu hoppas och söker.
Om döden kom till dig, skulle du med allt ditt mod och din
bedröfvelse dö förvånad öfver att behöfva lämna världen. Men jag skulle
taga det som en nödvändighet i den öfvertygelsen, att det icke finnes
en frukt i världen, som jag icke smakat. Jag skyndar icke på, men
drager icke heller ut på tiden, jag skall endast söka vara glad ända till
slutet. Det finnes glada skeptici till i världen. Jag anser stoikerna
vara dårar, men stoicismen härdar åtminstone människorna, då dina
kristna föra in ledsnad i världen, hvilket i lifvet är detsamma som regn
i naturen.
Vet du, hvad jag fått höra? Att under de festligheter, som
Tigel-linus skall ställa till vid Agrippas damm, skall det äfven anordnas
lupanaria, där kvinnor från de främsta familjerna i Rom skola finnas.
Kommer det icke att blifva ens en enda, som är vacker nog att trösta
dig? Äfven lär där förekomma unga flickor, som visa sig ute i
sällskapslifvet för första gången — som nymfer. Sådant är vårt romerska
kejsardöme! Och du, Narcissus, kom ihåg, att ingen skall säga nej åt dig —
ingen, om hon också vore en vestalisk jungfru!»
Vinicius strök med handen öfver pannan, som en människa, hvilken
ständigt är upptagen af samma tanke.
»Jag vore lycklig, om jag funne den vestal, jag söker.»
»Och hvilka ha gjort dig detta, om icke de kristna? Men folk, som
har ett kors till standar kunna icke vara annorlunda. Hör på:
Grekland var skönt och skapade vishet. Vi ha skapat makt. Men hvad
tror du denna lära kan skapa? Säg det, om du vet det, ty vid Pollux,
jag kan icke gissa det!»
»Du tycks vara rädd, att jag skall blifva kristen,» sade Vinicius
och ryckte på axlarna.
»Jag är rädd för att du förstört lifvet för dig. Om du icke kan
vara grek, så var romare, var mäktig och njut! Våra galenskaper ha
en viss mening, emedan det likväl ligger i dem ett slags uttryck för oss
själfva. Jag föraktar Bronsskägg, ty han är en grekisk gyckelmakare.
Om han ansåg sig som romare, skulle jag tycka, att han hade rättighet
att tillåta sig dårskaper. Lofva mig, att om du möter någon kristen på
vägen hem, du då räcker ut tungan åt honom! Om det är läkaren
Glaucus, kommer han icke att blifva förvånad. Farväl så länge, vi
träffas vid Agrippas damm!»
TRETTIOFÖRSTA KAPITLET.
Pretorianer bevakade lunderna vid dammens stränder, att icke en
alltför stor trängsel af åskådare skulle besvära kejsaren och hans gäster
vid denna fest, hvars like staden aldrig sett, och vid hvilken, efter hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
