Nordisk familjebok / Några tidiga tankar om Projekt Runebergs elektroniska utgåva (1876-1926) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

(This preface to the electronic edition is currently not available in English.)

Förord till den elektroniska utgåvan

Nordisk familjebok har utkommit i flera upplagor. Den första upplagan bestod av 20 band som publicerades 1876 - 1899. Den andra upplagan, kallad uggleupplagan eftersom en uggla användes som logotyp (ibland på bokryggarna), bestod av 38 band som publicerades 1902 - 1926. Senare upplagor har haft färre band.

Det är ännu inte avgjort vilken upplaga den elektroniska utgåvan bör basera sig på. Sanna älskare av elektroniska böcker vill helst se en textkritisk parallellutgåva av samtliga upplagor och varianter. Tills vidare ingår en del material från första upplagan, men inget hindrar att artiklar från senare upplagor läggs till.

Nordisk familjebok tjänar också som experiment för utformningen av Projekt Runebergs framtida elektroniska utgåvor, där vi siktar på att presentera både den inscannade bilden av textsidorna och den korrekturlästa, redigerade fulltexten (HTML). Detta betyder att varje utgåva är två utgåvor: En i inscannade bilder och en i klartext. Mellan dessa parallella trådar, finns kopplingar: vilken artikel börjar på vilken bildsida.

Uppslagsverkets atomer är artiklarna. Det är de stycken av text som sorterar under var sitt uppslagsord. För att identifiera en artikel, där detta behövs, används i den elektroniska utgåvan en sjuställig kod, som anger uppslagsordets position enligt följande. Kodens första och andra position är bokstäver som identifierar upplagan och bandet: aa till at betecknar första upplagans band 1 till 20; ba till bt betecknar uggleupplagans band 1 till 20; ca till cr betecknar uggleupplagans band 21 till 38. Närmare bestämt räknas andrabokstaven så här: a 1, b 2, c 3, d 4, e 5, f 6, g 7, h 8, i 9, j 10, k 11, l 12, m 13, n 14, o 15, p 16, q 17, r 18, s 19, t 20, u 21, v 22, w 23, x 24, y 25, z 26.

Kodens tredje till och med sjätte position är numret på spalten eller sidan inom bandet. Samma numrering används som i trycket. Detta nummer fylls till vänster med nollor till fyra positioners bredd. Kodens sjunde position är en bokstav som identifierar uppslagsordets ordning inom spalten eller sidan. Samma bokstäver används som beskrivs ovan för andra positionen.

Uppslagsordet Aftonrodnad förekommer, till exempel, i första upplagans första band i spalt 229, där det föregås av två andra uppslagsord. Dess kod blir därför aa0229c: Första upplagan (a), första bandet (a), spalt 229 (0229), tredje uppslagsordet (c).

Dessa koder används som filnamn i WWW-adresser, efter /nf/ som ju är Nordisk familjeboks beteckning inom Projekt Runeberg.

Filer som inte är artiklar ur uppslagsboken, till exempel det här förordet, har filnamn som börjar med bokstaven x (vanligen xa).

Efter vissa artiklar (de mer omfångsrika) anges författarens signatur med två, tre eller fyra bokstäver. I den elektroniska utgåvan sammanställer vi en förteckning och små biografier över dessa författare. Filnamnet till en sådan biografi är då bokstäverna xx följt av signaturen, där prickar över åäö har tagits bort.

Den upphovsrättsliga statusen hos Nordisk familjebok är i skrivande stund oklar för Projekt Runebergs redaktion. Flera möjligheter finns:

• Om hela verket ska behandlas som en helhet, som ägs av förlaget, så gäller upphovsrätten i 70 år efter första utgivningsdatum.
• Om hela verket ska behandlas som en helhet, som ägs av huvudredaktören, så gäller upphovsrätten i huvudredaktörens livstid och därefter i 70 år.
• Om hela verket ska behandlas som en helhet, som ägs av alla artikelförfattare tillsammans, så gäller upphovsrätten så länge den siste artikelförfattaren lever, och därefter i 70 år.
• Om varje artikel ska behandlas för sig, så gäller upphovsrätten för osignerade artiklar i 70 år efter första publiceringen och för signerade artiklar under artikelförfattarens livstid och därefter i 70 år.

Med tanke på att Nordisk familjebok äger ringa ekonomiskt värde idag, har Projekt Runeberg valt att betrakta första utgåvan (1876 - 1899) som kulturellt allmängods, trots att efterlevande till enskilda artikelförfattare möjligen skulle kunna hävda upphovsrätt fortfarande.

Finns det varianter inom utgåvorna av Nordisk familjebok, så att en textkritisk granskning är påkalllad? Projekt Runebergs redaktion vet inte än, men följande påpekande finns angående ett exemplar: "Mitt exemplar av Uggglan har ett tryckfel i band 34; första arket (eller vad varje del som binds fast kallas) av supplementet ligger före den sista ordinarie delen." Det kan ju vara värt att kontrollera.

1993 utgavs ett verk i två små band samt på CD-ROM, kallat Nordisk Familjebok 1994 (observera att årtalet ingår i titeln och att Familjebok skrivs med stort F). Förlaget var Corona AB i Malmö, ISBN 91-564-1040-9. Redaktionsledning Madeleine Stevelius, Marie Hellström, Bodil Andersson. Projektledning Lars Welinder. Ur förordet till detta verk citerar vi:

Arbetet med den moderna upplagan av Nordisk Familjebok påbörjades vid Corona AB 1985 och leddes av den erfarna lexikografen Madeleine Stevelius, som fastlade principerna för verket. Vid sin sida hade hon redaktör Marie Hellström. Sedan Madeleine Stevelius avlidit 1992 slutredigerade Marie Hellström verket tillsammans med Bodil Andersson (BOA Förlagsservice).

Arbetet bygger i stor utsträckning på Lilla Uppslagsboken, vars sista del utkom 1973, och som var långt större än sitt namn samt tillhörde samma förlagsfamilj som Nordisk Familjebok.

Den enda kopplingen mellan den gamla och nya Nordisk familjebok skulle således vara att de "tillhörde samma förlagsfamilj".