Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ackord - Ackordera - Ackordsafsägelse - Ackordsamortering - Ackordsamorteringsfond - Ackordsränta - Ackordssumma - Ackreditera - Ackumulera - Ackurat - Ackusativ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3) Ackord, krigst., godvilligt uppgifvande
och öfverlemnande af en fästning.
4) Ackord, musikt., samklang, en samtidig,
ordnad förbindelse af flere toner. Ackorden
delas efter ställningen af sin grundton i stamackord
och härledda eller omvända ackord; efter
sin inre sammanfogning åter i konsonerande
och dissonerande. Alla ackord uppbyggas af
terser, stora och små. Grunden för all harmoni
är treklangen. Detta ackord består af prim,
ters och qvint, alltså af två öfver hvarandra
ställda tersförhållanden. Ligger den stora tersen
under, den lilla öfver, så uppstår dur-treklangen
(c e g); ligger den stora öfver, den lilla
under: molltreklangen (c ess g). Tillfogar man
ytterligare en ters till treklangen, så får man
ett fyrstämmigt ackord, som kallas septimackord,
emedan afståndet mellan dess yttersta
toner bildar en septima. Allt efter som denna
är stor, liten eller förminskad samt efter de
öfriga intervallernas (tonstegens) beskaffenhet, bli
septimackorden af olika slag. Så kan man
t. ex. på hvarje af c-durskalans toner bygga
ett septimackord (c e g h, d f a c, e g h d, f a c e,
g h d f, a c e g, h d f a). Det vigtigaste af dessa
är dominantackordet (g h d f), som står på dominanten
(qvinten: g); det tränger nämligen till
upplösning i tonartens treklang och "dominerar"
derigenom tonarten. Genom tillfogande
af en fjerde ters får man en femklang, som
efter dess största intervall kallas nonackord
o. s. v. Ackorden sägas få olika lägen, då
grundtonen blir oförändrad, men något af de
öfriga intervallerna ryckes upp en oktav högre
(c g e). Om åter grundtonen ryckes upp, så
blir ackordet omvändt (e g c, g c e). För de
olika namnen på ackordens omvändningar, liksom
för en mängd benämningar på särskilda slags
ackord, kunna vi här icke redogöra. – Konsonerande
är ett ackord, hvars alla intervaller
sins emellan konsonera eller stå i harmoniskt
förhållande; dissonerande är det, som har något
dissonerande intervall. Alltså äro t. ex. dur-
och molltreklangerna konsonerande, septim- och
nonackorden dissonerande. Alla dissonanser
tränga till upplösning i en konsonans. – För
det första ordnade ackordsystem ha vi att tacka
Rameau (1722). Andra framstående namn
inom denna vetenskap äro Marpurg, Kirnberger,
Gottfr. Weber, Marx, M. Hauptmann, Helmholtz.
Ackordera, öfverensstämma, passa; jur. och
handelst., träffa aftal, öfverenskommelse, uppgörelse;
förlikas; köpa en tjenst; köpslå, pruta.
– Krigst. dagtinga. – Tonk. bilda samklang.
Jfr Ackord.
Ackordsafsägelse, en skriftlig försäkran att
hvarken taga eller gifva någon afgift i egenskap
af ackord å tjenst, hvilken jämlikt ett k.
cirkulär af år 1831 bör vidfogas hvarje ansökning
till landstatstjenst. Kbg.
Ackordsamortering, en åtgärd, som vid tjensteköpens
definitiva afskaffande blef nödvändig,
på det att icke dåvarande tjensteinnehafvare,
hvilka vid tillträdet erlagt dryga ackordssummor,
skulle alltför tungt drabbas af förbudet,
som hindrade dem att vid skeende afgång af
efterträdarne betinga sig motsvarande ackordssummor.
Amorteringen hade till ändamål att,
sedan ackorden blifvit inlösta med upplånade
medel, låta tjensteinnehafvarne genom låga
årliga afgifter småningom återbetala lånet. Jfr
Amortera. Kbg.
Ackordsamorteringsfond. 1) Arméns, bildades
i sammanhang med 1833 års lönereglering.
Ett obligationslån af 2,800,000 rdr b:ko
upptogs för att inlösa alla på officerstjensterna
hvilande ackord. Den ackordsränta, som årligen
innehålles af hvarje officerslön för att användas
till ränte- och kapitalbetalning å skulden,
utgör numera endast 4 1/2 procent af den för
tjenst inom graden bestämda ackordssumman.
Fonden är beräknad att slutamorteras under
år 1886. I anledning af den af 1875 års riksdag
beslutade löneregleringen för arméns befäl
öfvertagas fondens förbindelser från och med
1876 af statsverket.
– 2) Landshöfdinge-ackordsamorteringsfonden
inrättades år 1840 för att inlösa de å tio
landshöfdinge-befattningar i riket hvilande ackordssummor.
Rikets Ständer beviljade det erforderliga kapitalet,
107,000 rdr b:ko, såsom lån. Fondens
skuld hade efter trettio års amortering vid 1873
års utgång nedgått till 24,000 kr. Kbg.
Ackordsränta. Se Ackordsamorteringsfond. 1.
Ackordssumma, den penningsumma som,
under den tid tjensteköp (jfr Ackord, 2) egde
rum, af köparen erlades till förre innehafvaren
för tjenstens erhållande.
Ackreditera (af Lat. ad, till, och credere,
tro), anförtro; gifva fullmakt åt ett ombud, ett
sändebud (en ackrediterad minister); gifva
en resande fullmakt att lyfta penningar på
främmande ort. – Vara väl ackrediterad,
åtnjuta anseende, förtroende. – Ackreditiv,
fullmakt att lyfta penningar, fullmakt för ett
sändebud m. m. Vanligare Kreditiv.
Ackumulera (Lat. accumulare, af ad, till,
och cumulus, hög, hop), samla (i hög), hopa.
uppstapla, öka. – Ackumulation, samlande,
hopande; retor., hopande af ord, ordsvall.
<sp>Ackumulator,<sp> kraftsamlare l. rättare: samlare
af mekaniskt arbete, kallas en sådan mekanisk
anordning, som i sig upptager det arbete en under
längre tid verksam mindre kraft åstadkommit,
för att under betydligt kortare tidrymd afgifva
samma arbete. A. användes endast der stor kraft
fordras för kort tid, såsom i bessemerverk till
matning af hydrauliska lyftkranar, i gevärsfabriker
till matning af smidespressar; till vridning
af slussportar (i England) o. d. W. C.
Ackurat (Lat. accuratus, af cura, omsorg),
noggrann, omsorgsfull, ordentlig, punktlig, bestämd.
- Ackuratess (Ital. accuratezza),
noggrannhet, omsorg, punktlighet, bestämdhet.
Ackusativ l. Accusativus (af Lat. accusare,
anklaga), namn på en kasus i nominas deklination,
betecknar egentligen stället, till hvilket
en rörelse sker, samt sedermera i allmänhet
utsträckning i rum och tid. Ackusativen utmärker
oftast det, hvarpå en verksamhet eller
handling omedelbart inverkar, det omedelbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
