- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
281-282

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Agrikulturkemiska försöksanstalter eller försöksstationer - Agrikulturkemist, landtbrukskemist - Agrikultursystem, det statshushållningssystem, som finner hufvudkällan för en nations välstånd i jorden och hennes afkastning. Se Fysiokratiskt system - Agrimonia L., bot. - Agrion, jungfruslända, zool. - Agrionia var en fest, som till Dionysi ära vintertiden hvart tredje år firades i Orchomenus i Boeotien - Agrip (Ågrip), Isl., äldsta försöket till framställning af Norges historia - Agrippa, Menenius - Agrippa, Marcus Vipsanius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på flere ställen i utlandet, särdeles i Tyskland,
åtskilliga agrikulturkemiska försöksstationer
uppstått och visat sig gagneliga för landtbrukets
vetenskapliga utveckling, hafva äfvenledes inom
Sverige tvänne sådana anstalter blifvit inrättade
på statens bekostnad. Den ena af dessa finnes å
Landtbruks-akademiens experimentalfält i närheten
af Stockholm. Der fans sedan många år tillbaka, långt
innan dylika inrättningar uppstodo i Tyskland, en
praktisk försöksanstalt, vid hvilken kulturförsök med
landtbruks- och trädgårdsväxter anställdes, hvarefter
resultaten och den vunna erfarenheten offentliggjordes
i Landtbruks-akademiens Handlingar och i dess
tidskrifter, men det var först i början af 1860-talet,
som akademiens kemiska laboratorium flyttades till
experimentalfältet och statsanslag vans för uppförande
af nya och mera ändamålsenliga ladugårdshus och
öfriga ekonomibyggnader. Det har på den senaste
tiden blifvit ifrågasatt att ännu ytterligare
utvidga Landtbruks-akademiens experimentalfält till
en mera fullständig och omfattande fysiologisk och
agrikulturkemisk försöksanstalt för landet och sålunda
bilda en centralanstalt för de agrikulturkemiska
laboratorier och stationer, som sannolikt komma att
i en framtid inrättas på flere ställen i riket. –
Den andra agrikulturkemiska försöksanstalten,
som för närvarande åtnjuter statsanslag, finnes på
Ulltuna och står i samband med Landtbruks-institutet
derstädes. Hon inrättades 1861, sedan riksdagen för
ändamålet anvisat nödiga medel så väl för den första
grundläggningen som för den ifrågavarande stationens
fortfarande underhåll.

Hvardera af de båda svenska agrikulturkemiska
försöksanstalterna har till föreståndare en kemist
samt en assistent, hvarjämte för den rent praktiska
och ekonomiska afdelningen vid Landtbruks-akademiens
experimentalfält finnes en särskild föreståndare
eller intendent. C. E. B.

Agrikulturkemist, landtbrukskemist. Före 1850 funnos
visserligen i Sverige flere kemister, som egnade sig
åt agrikulturkemiska forskningar, såsom lärarne i
kemi vid rikets landtbruksinstitut och tekniska
skolor m. fl., men någon särskild kemist vid
Landtbruks-akademien och för jordbrudet i allmänhet
fans icke att tillgå. Till följd af derom hos K. Maj.t
af Landtbruks-akademien framlagdt förslag anställdes
kort efter nämnda tid en agrikulturkemist i statens
tjenst och under akademiens öfverinseende. Det åligger
denne tjensteman att verkställa de undersökningar,
som akademien uppdrager åt honom, samt att gifva
utlåtande i agrikulturkemiska frågor, som angå
jordbruket och landthushållningen i allmänhet. Det
tillkommer honom vidare att vara föreståndare för den
kemiska afdelningen vid akademiens experimentalfält
och försöksanstalt, hvarjämte han bör tillhandagå
landets jordbrukare med upplysningar och råd i
agrikulturkemiska ämnen samt, i den mån hans tid
och öfriga åligganden det medgifva, äfvenledes –
efter till akademiens förvaltnings-komité från
hushållnings-sällskap eller enskilda personer
ingångna rekvisitioner – företaga resor inom
landet för agrikulturkemiska ändamål och
verkställa undersökningar å föremål, som från
enskilda jordbrukare insändas till akademien
eller till dess laboratorium. C. E. B.

Agrikultursystem, det statshushållningssystem, som
finner hufvudkällan för en nations välstånd i jorden
och hennes afkastning. Se Fysiokratiskt system.

Agrimonia L., bot, ett ganska artrikt växtslägte af
nat. fam. Senticosæ, Dodecandria Digynia, med två
småfrukter, inneslutna i det håriga eller borstväpnade
fodret. Vår på åkerrenar och backar allmänt
förekommande art, A. Eupatoria, småborre, odlas
stundom för de många findelade bladens grönska. Andra
arter äro A. odorata, äfven i Europa, och A. repens
från Armenien. A-n.

Agrion, jungfruslända, zool. (se Sländor). Detta slägte kännes lätt igen derpå, att vingarna stå
uppresta, då de äro i hvila. Larven

illustration placeholder


är rofgirig, liksom de öfriga sländornas, och
lefver liksom de uti vatten samt andas med yttre
svansgälar. F. A. S.

Agrionia (af Grek. Agrionios, "den vilde", ett
binamn på Dionysus) var en fest, som till Dionysi ära
vintertiden hvart tredje år firades i Orchomenus i
Boeotien. Endast qvinnor deltogo i densamma. Dessa
ställde sig först, som om de sökte Dionysus. De
låtsade sedan trösta sig med den förhoppningen, att
Dionysus gått till sånggudinnorna, men i sinom tid
skulle återvända till dem. Vid den festmåltid, som
derefter följde, plägade man gissa gåtor (samlingar
af gåtor kallas derför Agrionier). Till bruken vid
denna fest hörde, att en Dionysi prest med blottadt
svärd förföljde de qvinnor, som härstammade från
Minyas (en konung i Orchomenus, hvars döttrar en gång
vägrat att deltaga i Dionysi gudstjenst), och dödade
dem han upphann. Detta tyder på att menniskooffer
ursprungligen hörde till Dionysi gudstjenst.

Ágrip (Ågrip), Isl., eller, med fullständig titel:
Stutt ágrip af Noregs konungasögum, "Kort utdrag
ur Norges konungasagor", är det äldsta försöket
till framställning af Norges historia. Ágrip är
efter all sannolikhet författad på Island i senare
hälften af 12:te årh., och omfattar Halfdan Svartes
till och med Harald Gilles söners regeringstid
(822–1161).

Agrippa, Menenius, romersk konsul 503 f. Kr.
Allmänt bekant är den liknelse om lemmarnes
uppror mot magen, hvarigenom han en gång förmådde
plebejerna i Rom, hvilka uttågat till det heliga
berget, till förlikning med patricierna (494).

Agrippa, Marcus Vipsanius, romersk statsman och
fältherre, föddes af ringa föräldrar år


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:33:07 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaa/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free