[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppmuntrade af henne, bildat en förening med syfte
att höja den sjunkande skaldekonsten (se Arcadia).
– Bland akademier från yngre tider må nämnas
akademien i Palermo (stiftad 1750), Reale A. delle
Scienze e Belle Lettere i Neapel (stiftad 1749 och
reorganiserad 1861), den i samma stad för italiensk
arkeologi 1755 stifstade Accademia Ercolanea
(namnet af Herculanum), A. Reale delle Scienze i
Turin (stiftad 1757), den 1778 i sistnämnde stad
inrättade "Akademien för målning och skulptur" samt
vetenskaps-akademien A. Pontificia de’ nuovi Lincei
i Rom (stiftad 1847 af påfven Pius IX).
Frankrike. Om samfunden Académie française, A. des
inscriptions et belles-lettres, A. des sciences,
A. des beaux arts och A. des sciences morales et
politiques se Institut National. – I Paris grundades
år 1800, hufvudsakligen för studiet af kelternas
historia, en akademi, som ännu eger bestånd
under namnet La société royale des antiquaires
de France. Paris är äfven säte för L’académie de
médecine (stiftad 1820) och La société de chirurgie
de Paris (stiftad 1859). – Académie royale (1853–
1870 A. impériale) de musique var benämningen på
Stora operan i Paris. Frankrike eger dessutom ett
eller flere lärda sällskap i de fleste af sina större
provinsstäder.
Tyskland. I Berlin stiftade Fredrik I år 1700, efter
Leibnitz’ plan, en storartad vetenskapsakademi,
som öppnades 1711. På Fredrik II:s tid, under
Maupertuis’ presidium, vann hon större utveckling
och betydelse. Hon är fördelad i fyra sektioner: den
fysikaliska, den matematiska, den filosofiska och den
historiska. Hvarje år utgifver hon "Abhandlungen"
och "Berichte". – I Göttingen inrättades 1750
Königliche Gesellschaft der Wissenschaften, som
bland annat grundlagt och utgifver den berömda
tidskriften "Göttinger gelehrten Anzeigen". –
Bajern fick 1759 i München sin Akademie der
Wissenschaften, som 1829 delades i tre klasser:
en filosofisk-filologisk, en historisk och en
matematisk-fysikalisk, och hvarje år utgifver
"Abhandlungen". – Af yngre uppkomst äro Kaiserliche
Akademie der Wissenschaften (stiftad 1846) i Wien,
som utgifver "Fontes rerum Austriacarum" och
"Monumenta Habsburgica", samt Königlich sächsische
Gesellschaft der Wissenschaften (stiftad 1846) i
Leipzig, som utgifver "Berichte". Båda dessa akademier
äro delade i två klasser: en historisk-filologisk
och en matematisk-naturvetenskaplig. – Berömd är den
akademi för medicin och naturvetenskap, som under namn
af Academia naturæ curiosorum år 1652 stiftades i den
d. v. fria riksstaden Schweinfurt i Bajern, men sedan
dess varit förlagd till flere andra tyska städer, allt
efter presidentens boningsort, och hvilken från 1667
burit namnet Die Leopoldinische Akademie. Hennes
värdefulla skrifter utkomma under titeln
"Leopoldina".
England, Skotland och <sp>Irland</i> ega hvardera sitt
"kungliga sällskap". Royal society of London
(stiftadt 1654 i Oxford och 1658 flyttadt till
London) verkar hufvudsakligen för naturvetenskaperna
och matematiken samt utgifver
årligen sina berömda "Philosophical Transactions"
och månadsbladen "Proceedings". – Royal society of
Edinburgh (stiftadt 1732) och Royal society of Dublin
(stiftadt 1782) utöfva båda en omfattande verksamhet
på naturvetenskapernas, medicinens, politikens och
ekonomiens områden. England har dessutom åtskilliga
andra samfund af denna art, såsom British Association
(stiftadt 1831) i York, Royal Academy of Arts (stiftad
1768) och Royal Academy of Music (stiftad 1822),
de båda sistnämnda i London.
Ryssland. I Petersburg inrättades 1725 <sp>Academia
scientiarum imperialis Petropolitana.</i> Grundliga
forskningar i de asiatiska språken samt öfver
hufvud i österlandets förhållanden utmärka denna
akademi. Hennes förhandlingar utkomma numera
under titeln "Mémoires". – I Moskva utgifver
"Naturhistoriska vännernas sällskap" sedan 1837
"Bulletins" (från 1806 till 1837 "Mémoires").
Holland fick 1752 ett Maatschapij der wetenschappen
i Haarlem samt 1852 en Akademie der wetenschappen
i Amsterdam, som trädde i stället för det 1808 af
Louis Napoléon grundade Koninglijke nederlandsche
institut van wetenschappen, letterkunde en schone
kunsten. Båda utgifva "Verhandelingen".
Belgien. I Brüssel grundades 1772 Académie royale des
sciences et belles-lettres, med tre afdelningar: för
vetenskap, literatur och konst. Utgifver "Mémoires".
Spanien har i Madrid <i>Real Academia espanola<i> (stiftad
1713), inrättad efter franska akademiens mönster,
Real Academia de historia (stiftad 1738) samt Real
A. de ciencias (stiftad 1847), den sistnämnda med
tre naturvetenskapliga klasser. De utgifva alla
"Memorias".
Portugal. I Lissabon grundades 1779 en
vetenskaps-akademi, reorganiserad 1851, som utgifvit
"Memorias" inom naturvetenskaperna, matematik
och portugisisk literatur samt handlingar rörande
Portugals historia.
I Förenta Staterna äro följande lärda samfund de
mest betydande: American philosophical society i
Philadelphia, det äldsta i Amerika (stiftadt 1769 af
Benj. Franklin), American Academy of arts and sciences
i Boston (stiftad 1780), Smithsonian Institution
(stiftad 1847) samt National Academy of sciences
(stiftad 1863). – I Syd-Amerika hafva Lima och Rio
de Janeiro hvardera sitt "akademiska sällskap". –
Asien har i Kalkutta Asiatic society (stiftadt
1784). Liknande inrättningar finnas i Batavia,
Smyrna och Bombay. – I Alexandria finnes ett Institut
Égyptien (stiftadt 1859).
Danmark. I Köpenhamn stiftades 1742 Det kongelige
danske videnskabernes selskab i syfte att främja
historiska, fysikaliska, matematiska och filosofiska
vetenskaper. Utgifver årliga handlingar.
Norge. I Trondhjem bildades 1760 af biskop Gunnerus
Videnskabernes selskab, som 1767 blef förklaradt
för kungligt institut.
Finland. I Helsingfors har Societas scientiarum
fennica, som sedan 1842 utgifver "Acta", gjort sig
väl förtjent om språkvetenskapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
