Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas - Andreas Andreasson And - Andreasberg - Andreaskors - Andreasmynt - Andreasorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
737 Andreas - Andreasorden. 738
Andreas, namn på tre ungerska konungar af
Arpads ätt. - 1) A. I, 1046-58. Han lefde som
landsflykting i Ryssland, men återkallades 1046
genom ett folkuppror. Efter ett lyckligt krig mot
kejsar Henrik III befriade han Ungern ur dess
vasallförhållande till tyska riket. Angripen af sin
broder Bela, blef han af denne besegrad i slaget
vid Theiss, 1058, der han sjelf stupade. - 2) A. II,
1205-36. I förening med sin lidelsefulla gemål Gertrud
störtade han Ungern i svåra inre oroligheter. Sedan
Gertrud 1213 blifvit dödad genom en sammansvärjning
af adeln, begaf sig A. 1217 på ett korståg till
Palestina. Detta korståg, som förvärfvade honom
binamnet "Hierosolymiten" (Jerusalems latinska namn
är Hierosolyma), blef utan följder, och A. återvände
till Ungern, der han ända till sin död hade att kämpa
mot uppror. 1222 utfärdade han den s. k. gyllene
bullan, ett frihetsbref för magnaterna, betraktadt
såsom Ungerns första grundlag. - A. III, 1290-1301,
den föregåendes sonson, var den siste af Arpads ätt.
Andreas Andreasson And, domprost i Upsala 1278-1317,
tillhörde en rik och förnäm upländsk slägt. I sin
ungdom studerade han i utlandet och förvärfvade sig
jämväl magistergrad. Efter sin hemkomst blef magister
Andreas kanik i Upsala vid ett kanonikat, som Magnus
Ladulås stiftade vid sitt val till konung, 1275. Några
år senare utbytte Andreas detta kanonikat mot ett
annat. Då den gamle domprosten Björn 1278 afled,
kallades A. att efterträda honom. 1299 lemnade han
detta ämbete åt sin frände Israel Petersson och intog
dennes plats såsom förste kanik; men då Israel snart
afled, återtog han, 1302, domprostämbetet och bibehöll
det till sin död, som inträffade i början af år 1317.
Magister Andreas var en af de lärdaste svenskar,
som funnos på den tiden. Derjämte var han en
ifrig och frikostig befordrare af lärdom och
vetenskap. Sannolikt hade han studerat vid det
berömda universitetet i Paris och der vunnit sin
magistergrad. För att understödja studerande svenskar
inköpte han der 1285 ett hus med tomt (det sedan
s. k. domus scholarium de Suecia), som han skänkte
till ett kommunitet, för hvilket 1291 utfärdades
omständliga och stränga stadgar. Andreas innehade
sjelf högsta ledningen af denna inrättning ända till
1313, då han öfverlemnade henne i Upsala domkapitels
vård. Huset såldes på 1350-talet. Till de vid Upsala
domkyrka tjenstgörande korgossarna skänkte han en
holme i Fyrisån (den nuvarande Qvarnholmen, som då
likväl var betydligt större), med derå befintliga hus,
och bildade för dem äfven ett kommunitet (communitas
choralium) med undervisning. Ur denna skola uppväxte
sedermera Upsalas katedralskola och på visst sätt
äfven dess universitet, hvilka inrättningar ända till
på 1500-talet hade sina byggnader på den af A. skänkta
platsen. 1302 lät A. bygga ett stort stenhus i Upsala
åt ett helgeandshus (domus dei, en anstalt för sjuka
och fattiga). Denna anstalt var redan förut inrättad,
men A. understödde henne med frikostiga donationer
och uppsatte derjämte ytterst noggranna stadgar
rörande densamma.
Andreas stora lärdom och duglighet togs ofta i
anspråk för statssaker. Han nämnes såsom närvarande
vid Alsnöstadgans utfärdande (omkr. 1279) och omtalas
1288 såsom riksråd. Dessutom var han ofta medlem
af vigtiga komitéer m. m. Då fråga uppstod om
sammanarbetning af de upländska rättssedvänjorna
till en enda lag, kallades magister Andreas
till medlem af den nämnd, som tillsattes för att
verkställa detta arbete. I denna komité var han
den ende boklärde mannen, och det ypperliga språk,
som utmärker den 1296 stadfästa Uplandslagen, får
sannolikt tillskrifvas den snillrike domprosten.
Andreas A. tillhörde en frälseslägt och förde i vapnet
en simmande and. Hans bror, Israel Andreasson And,
riddare och lagman i Tiundaland, förde i vapnet tre
gående änder på en snedbjelke. Detta vapen synes ännu
på Israels dotters grafvård, den märkliga "fru
Ramborgs häll" i Vester-Åkers kyrka. Ätten utdog på
manssidan med Israel Ands söner. R. T.
Andreasberg, bergsstad i preussiska regeringsområdet
Hildesheim (i förra konungariket Hannover)
i Öfre Harz, 1,884 fot öfver hafvet. 3,321
innev. (1871). Betydlig bergsdrift och rika grufvor,
som lemna silfver, jern, bly, kobolt, arsenik
och koppar. Liflig industri. Handel med boskap och
sångfoglar. A. har på senare tid börjat besökas såsom
kurort (granbarrsbad, mjölkkur o. s. v.).
Andreaskors (Lat. crux decussata l. Andreana),
ett lutande kors eller ett kors med snedt ställda
balkar. Det har sitt namn efter aposteln Andreas,
som säges hafva ljutit döden på ett kors af denna
form och som af de bildande konsterna vanligen
framställes med ett sådant vid sidan. Till följd
af sin likhet med förkortningen af Kristi namn, den
grekiska bokstafven X, har Andreaskorset alltid varit
ett högt äradt symboliskt tecken. - Då A. är gjordt
af taggiga grenar, kallas det Burgundiskt kors.
Andreasmynt, mynt, som i prägeln bära aposteln
Andreas bild bakom det stora Andreaskorset. Sådana
slogos förnämligast i Braunschweig och Hannover till
värden af 1, 1/2, 1/3 och 1/6 thaler (1 thaler = 36
Mariengroschen) samt 4 och 2 Mariengroschen. Äfven
den Braunschweigska dukaten hade denna prägel. -
Under Peter I, Anna och Elisabet slogos i
Ryssland Andreasdukater till 2 rubels värde; under
Elisabet äfven halfva sådana till 1 rubels värde.
A. V. S.
Andreasorden. 1) Rysslands högsta orden, fordom kallad
"Blå bandet", stiftades d. 30 Nov. (11 Dec. enl. nya
stilen) 1698 af Peter den store. Orden har allenast en
klass. Han utdelas åt alla de manlige medlemmarne af
det kejserliga huset vid dopet, åt utländska monarker
och furstar samt åt personer af generallöjtnants
rang, hvilka hafva Alexander-Nevskij- och Hvita örns
orden. Tolf riddare få årlig pension. - Ordenstecknet
föreställer aposteln Andreas, fäst på ett blått
Andreaskors, som hvilar på en gyllene, svartemaljerad,
tvehöfdad örns bröst. På korsets fyra armar
stå bokstäfverna S. A. P. R. (Sanctus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
