Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arma - Armada - Armadill - Armadilla - Armagh - Armagnac - Armagnaker - Armand-Dumaresq, Charles Edouard - Armansperg, Josef Ludvig von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
d. v. s. under krig gifves ingen annan rätt än
styrkans.
Armada (af Lat. arma, vapen), Sp., urspr,
väpnad makt i allmänhet, sedan företrädesvis
örlogsflotta. Särskildt menas med A. den s. k. "stora
armadan", som den spanske konungen Filip II 1588
sände att eröfra England och som han, säker om
seger, sjelf kallade "den oöfvervinneliga". Denna
flotta, som fördes af hertigen af Medina-Sidonia,
bestod af 75 stora krigsskepp med tillsammans
2,095 kanoner, bemannade med 6,169 matroser
och 15,398 soldater, samt dessutom af 55 mindre
fartyg. Utsatt för häftiga stormar och oroad genom
ständiga anfall af den engelska flottan under
Howard och Drake, måste dock hertigen återvända
med oförrättadt ärende, sedan 35 fartyg och öfver
13,000 man af expeditionens 30,000 gått förlorade.
R. P.
Armadill (Fr. armadille, Span. armadillo),
Bältadjur. Se d. o.
Armadilla [-di’lja], Sp., diminutivum af Armada,
liten flotta, eskader; litet beväradt fartyg,
spanskt tullskepp.
Armagh [arma]. 1) Grefskap uti irländska prov. Ulster,
s. om Lough Neagh. Arealen 23 qv.-mil. 179,221
innev. (1871). Det är i n. flackt och sumpigt, i
s. genomstruket af en bergskedja, hvars högsta topp,
Slieve Gullion, uppnår en höjd af 1,665 f. Mellersta
delen af grefskapet är synnerligen fruktbar, men
enär större delen deraf tillhör kyrkan och skolorna
(colleges), är förpaktningssystemet strängt genomfördt
och folket ytterst fattigt. Folkmängden har också
på de senaste 30 åren minskats med nära 1/4. - 2)
Hufvudstad i nämnda grefskap, n. om Dublin, ej långt
från floden Callan. 7,866 innev. (1871). Staden är
gammal och var fordom af större betydenhet än nu,
i synnerhet genom sin berömda klosterskola, som i
5-9 årh. mycket besöktes. A. är säte för en katolsk
och en anglikansk ärkebiskop. Den senare är det
protestantiska Irlands primas. Liflig handel med säd,
garn och linneväfnader.
Armagnac [-manja’ck], ett f. d. grefskap i sydvestra
Frankrike, en del af Gascogne och i det närmaste
mostvarande det nuv. depart. Gers. - Grefvarna
af Armagnac, som ledde sin härkomst från konung
Klodvig, spelade en stor rol i den franska medeltidens
historia. - Den mest bekante bland dem, Bernhard VII,
är beryktad för sitt deltagande i de partitvister,
som söndersleto Frankrike under den sinnessvage Karl
VI. Hertig Ludvig af Orleans, Karl VL:s bror, hade
jämte drottning Isabella bemäktigat sig regeringen,
i täflan med hertig Filip af Burgund och dennes son,
Johan den oförskräckte. Den senare lät 1407 mörda
Ludvig på en af gatorna i Paris, men grefve Bernhard
af Armagnac, hvars dotter var gift med Ludvigs son
Karl, trädde i spetsen för det orleanska partiet,
och derefter utbröt en ursinnig strid emellan de båda
partierna, som efter sina anförare kallades Armagnacs
och Bourgignons. Bernhard drog 1413, i spetsen för
sin här, in i Paris, lät utnämna sig till konnetabel
och herskade med blodig stränghet. Men hertig
Johan af Burgund, som vunnit drottning Isabella
på sin sida, fick hjelp från England och eröfrade
Paris. B. blef tillfångatagen och mördades i sitt
fängelse, 1418. - Hans sonson Johan V var en af sin
tids råaste och sedeslösaste menniskor. Han lefde
i otillåten förbindelse med sin syster Isabella,
med hvilken han hade två barn. Slutligen då han
deltog i den af de franske kronvasallerna mot Ludvig
XI anstiftade "ligan för det allmänna bästa", blef
han af denne konung angripen, tvungen att gifva sig
i fångenskap och mördad, 1473. - Hans bror Karl af A.
hölls 11 år i fångenskap i Bastiljen, blef till
följd deraf svagsint och dog 1497. Han var den siste
af ätten, och efter hans död indrogs grefskapet till
kronan. Konung Frans I förlänade det till sin svåger,
hertig Karl af Alençon. Det kom sedan till huset
Navarra och blef ändtligen, 1589, genom Henrik IV
för alltid förenadt med kronan.
Armagnac [armanja’ck], ett namn på cognac eller
franskt bränvin.
Armagnaker [-nj-] kallades den ursprungl. af grefve
Johan IV af Armagnac uppsatta här af tygellösa
legoknektar, som hade begagnats i Karl VII:s krig mot
England. Då de efter vapenstilleståndets afslutande
icke ville skiljas åt, utan under mord och plundring
genomströfvade Frankrike, trotsande konung Karl
VII:s makt, sökte denne befria sig från packet på det
sätt att han använde dem till krig på östra gränsen,
hvilken han sträfvade efter att utvidga till Rhen. En
här på 30,000 armagnaker, under anförande af den
franske kronprinsen (Ludvig XI), vände sig mot
schweizarna, hvilka, 1,600 man starka, mötte honom
vid S:t Jakob an der Birs 1444. I detta "Schweiz’
Thermopylæ" föll hela den schweiziska hären, på
några man när, men äfven 8,000 annagnaker betäckte
valplatsen, och Ludvig drog sig tillbaka. En annan
här af dessa legoknektar, 20,000 man, hade tågat mot
Elsass, men blef 1445 skingrad. Detta s. k. armagnak-
krig kallades i Tyskland, der man förvridit
namnet Armagnac till "armer Geck", Armegecken-krieg.
Armand-Dumaresq [arma’ng-dymare’sk], Charles
Édouard, fransk bataljmålare, f. i Paris 1826,
lärjunge af Couture, har gjort sig bemärkt genom de
många förträffliga målningar, i hvilka han skildrat
tilldragelser från de båda Napoleonske kejsarnas krig.
Armansperg, Josef Ludvig von, grefve, f. 1787 i
Bajern. Sedan han beklädt flere ämbeten i statens
tjenst, blef han 1826 minister, men måste 1831
nedlägga detta ämbete till följd af det ultramontanska
partiets ränker. 1832 blef han kallad till ordförande
i det regentskap, som under konung Ottos minderårighet
skulle styra Grekland och ordna dess författning. Man
hade väntat sig mycket af honom på denna plats, men
han tycktes icke motsvara förväntningarna. Han omgaf
sig med ett kotteri och sökte ombilda de grekiska
förhållandena efter tyska mönster. Sedan Otto 1835
blifvit myndig, blef A. hans rikskansler och en tid
(1836), under det konungen befann sig i Tyskland,
Greklands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
