Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arsis - Arsjin - Art - Arta - Artaba - Artabazus - Artaxata - Artaxerxes - Artedi, Peter - Artemidorus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fot, i motsats mot thesis, "sänkning", hvilken
term användes om den svaga eller obetonade. Denna
användning af termerna arsis och thesis, hvilken
först infördes af den engelske filologen Bentley
(1662–1742), är emellertid alldeles motsatt den, som
förekommer hos antikens metriske skriftställare. Hos
dem afse nämligen dessa ord icke röstens "höjning"
eller "sänkning" vid reciterandet af en vers,
utan närmast det dervid brukliga sättet att markera
takten genom stampning eller slag. Arsis betyder
således fotens eller handens upplyftande vid den
svaga taktdelen, thesis deras nedsättande eller
nedslående vid den starka. I öfverensstämmelse
dermed kom sedan arsis att såväl i metriken som
i musiken beteckna sjelfva den svaga taktdelen,
likasom thesis den starka. På sista tiden har man i
den vetenskapliga metriken börjat återgå till detta
äldre, riktigare språkbruk. – Musikt., upptakt. Jfr
Accentuation.
A. M. A.
Arsjin (Arschin). 1) Ryskt längdmått (à 16 Versjok)
= 0,711 meter. – 2) Persiskt längdmått = 1 Zer (à
4 Tsjerek = 32 Girre) = 1,04 meter (1 meter = 3,368
sv. f.). – 3) Turkiskt mått = 1 Pik = 0,685 meter.
Art, zool. och bot., enheten i naturalhistoriens
systematiska beräkningar af de lefvande
naturföremålens förhållande till hvarandra. Alla
de naturföremål, som visa sig hafva en gemensam,
bestämd form, men särskild, sjelfständig tillvaro,
sammanfattas under begreppet af en art. Alla hästar
(i inskränkt bemärkelse) bilda tillsamman en art,
som vi kalla häst (Equus caballus Lin.); alla
blåsippor en art, som vi kalla blåsippa (Anemone
hepatica Lin.). Genom att på detta sätt urskilja
hvad som har likhet i form och sjelfständighet i
tillvaro samlar naturalhistorien under bestämda
karakterer de särskilda, nu eller i forntiden
lefvande, djuren och växterna och ordnar dem i
vetenskapliga system efter karakterernas vigt och
sätt att framträda. Artbegreppet utgör således
grunden för hvarje systematisk framställning af
lifvet i naturen. Men lika vexlande som lifvet är,
lika genomgripande vexlingar har den vetenskapliga
uppfattningen af artbegreppet varit underkastad. För
de olika åsigter, hvilka derom gjort sig gällande
i olika system, lemnas redogörelse under artikeln
Darwinism.
F. A. S.
Arta l. Narda (fordom Ambracia), stad i
turkiska ejaletet Janina, vid floden Artas,
omkr. 11 kilom. (1 1/2 mil) från dennes utlopp i
Arta-viken, som bildar gränsen mellan Grekland
och Turkiet. Omkr. 6,000 innev. Väl odlade fält och
härliga planteringar omgifva staden. Elakartade febrar
hemsöka nejden.
Artaba, persiskt sädesmått = 65,238 liter (1 liter
= 0,382 sv. kannor). 1 Artaba = 8 Collothun l. 25
Capichas.
Artabazus (Grek. -os), namn på flere förnäma
perser på achæmenidernas tid. En A. var fältherre
under Xerxes på hans tåg till Grekland och flydde i
slaget vid Platææ; sedermera tjenstgjorde han som
underhandlare mellan Xerxes och Pausanias. – En annan
A. var en trogen anhängare till Darius Codomannus
och följde honom på flykten efter slaget vid Arbela.
Alexander den store utnämnde honom till satrap
öfver Baktrien. Af hans tre döttrar födde Barsine
åt Alexander sonen Herakles; Artakama blef gift med
Ptolemæos och Artonis med Evmenes.
Artaxata, en tid Armeniens hufvudstad,
anlades af konung Artaxias I, vid floden Araxes
(Aras), förstördes af romarna omkr. 50 e. Kr., men
återuppbyggdes under namnet Neronia. Ruiner af staden
finnas vid Ardasjar, s. om Erivan.
Artaxerxes, Fornpers. Artakhsatra, namn på tre
fornpersiska konungar. 1) A. I, Xerxes’ son, med
binamnet Långhand, besteg tronen efter att hafva
mördat sin äldre broder. Under A., som regerade
465–424, inträdde de första tydliga spåren till
det stora rikets förfall; Egypten och Baktrien
afföllo, men kufvades af satrapen Megabyzos,
hvilken sedan sjelf gjorde uppror mot konungen. I
bibeln kallas han Artasasta (Artachschaschta);
Esra och Nehemia voro hans samtida. – 2) A. II, med
binamnet Mnemon (den minnesgode), son till Darius
II och sonson till A. I; reg. 405–359. Brodern
Cyrus, som gjort uppror, besegrades af honom vid
Kunaxa 400; invecklad i de grekiska striderna,
afslöt han 387 den s. k. Antalcidiska freden
(se Antalcidas). Palatsrevolutioner förbittrade
hans ålderdom. – A. III, med binamnet Ochus
(vagnfararen), den förres son och efterträdare,
reg. 359–338. Han underkufvade åter Egypten, som
413–350 varit sjelfständigt, samt Fenicien. I båda
dessa land rasade han med gränslös grymhet; i Egypten
lät han hånfullt slagta Apis och anrätta honom till
föda. A. blef förgiftad af sin fältherre Bagoas. –
Den nypersiska sagan har sammanfört de tre A. i en
person, Ardesjîr-dirâz-dest (A. långhand). Äfven
det nypersiska rikets stiftare kallas Artaxerxes,
Nypers. Ardesjir (se d. o.).
Artedi, Peter, svensk zoolog, grundläggaren af
nutidens vetenskap om fiskarna, föddes d. 22
Febr. 1705 i Anundsjö socken i Ångermanland. 1716
kom han till Hernösands skola och 1724 till Upsala
universitet. Hans första bestämmelse var att studera
filosofi och teologi, men snart drogos hans studier
åt naturalhistorien. Då Linné 1728 kom från Lund
till Upsala, knöts mellan A. och honom en innerlig
vänskap. "Vi stredo då", säger Linné, "oss emellan
om äran att vinna försteget i fisk-kännedomen,
till dess jag efter långa mödor måste gifva mig
besegrad och lemnade derefter detta studium, såväl
som kännedomen om amfibierna, helt och hållet åt
honom." Genom bidrag af två slägtingar kom A. i
tillfälle att resa till London 1734. Derifrån for
han till Holland, och i Leyden mötte han Linné,
som af Ceba, en rik apotekare i Amsterdam, fått i
uppdrag att beskrifva dennes stora fisksamling. Linné
öfverflyttade uppdraget på A., som arbetade dermed
en tid, tills han d. 27 Sept. 1735 drunknade i en af
Amsterdams kanaler. Linné utgaf hans arbeten år 1738.
F. A. S.
Artemidorus (Grek. -os). 1) A. från Efesus, geograf
och resande, lefde omkr. 100 f. Kr. Sina sjöresor i
Medelhafvet och Röda hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
