Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assyrien - Ast, Georg Anton Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om dennes gemål, den kraftfulla Semiramis, om deras
son Mnyas och en rad af odugliga regen-ter till
och med den veklige Sardanapalus, som vid fiendens
annalkande lät innebränna sig i sitt palats med sitt
harem och sina skatter. I mer än 2,000 år gällde
denna dikt som ren historia, tills för 30 år sedan
de storartade gräfningar börjades, som nu blottat
en god del af de assyriska fornlemningarna. Sedan
man lyckats tyda dessas inskrifter, har man funnit
urkunderna till Assyriens verkliga historia.
Assyrerna, "Asiens romare", som de ej utan skäl
blifvit kallade, voro ett kraftigt och krigiskt
folk. Ingen af Asiens många eröfrande stammar har
så länge bibehållit sin kraft oförminskad utan att
urarta till slapphet och vek-lighet. Riket utgjorde en
med oinskränkt despotism styrd monarki. Konungen var
omgifven af en stor, ordnad hofstat, hvilken på samma
gång utgjorde landets högsta ämbetsmannakår. Landet
bestod dels af provinser, som styrdes af kungliga
fogdar, dels af vasallstater. De senare bibehöllo i
allmänhet sina egne lagar och inrättningar tillika med
sina legitima furstehus. Allt som rörde förvaltningen
var ordnadt på det mest utmärkta sätt. Det löpande
året uppkallades efter någon högre assyrisk
ämbetsman, alldeles som man i Eom räknade efter
konsulerna. Krigskonsten, var högt utvecklad, såväl i
afseende på härens organisation och utrustning, som
i hvad som angick den rena strategien. Bland folket
rådde en fullständig jämnlikhet utan alla kaster
eller ärftliga företrädesrättigheter. Lag-skipningen
var drakonisk och straffen grymma.
Folkets kultur, -både den andliga och den verldsliga,
stod synnerligen högt, men assyrerna kunde dock
icke i fredliga näringar tafla med sina babyloriske
fränder. Deras odling var kommen från Babylon; från
babylonerna hade de lånat sin skrift, och de gudar,
som dyrkades i Ninives tempel, tillbådos äfven i
Babylons (se Babylonien och Kilskrift). Endast i
ett afseende voro assyrerna ojämförligt öfverlägsna
babylonerna, nämligen i bildande konst: på detta
område var den assyriska kulturen både rik och
sjelfständig. Arkitekturen är storartad. Templen och
palatsen resa sig på 30- 40 f. höga terassformiga
underbyggnader af tegel. Mstan hela Xinive var bygdt
på en sådan konstgjord platå. Byggnaderna uppfördes
af tegelstenar, hvilka, medan de ännu voro mjuka,
lades öfver hvarandra, så att murarna, då de hårdnat,
bildade en kompakt massa. Det jämförelsevis bräckliga
byggnadsämnet medförde åtskilliga egendomligheter
i konstruktivt hänseende. Murarna gjordes tjocka,
endast en våning höga, och då de ej kunde uppbära
något tak med större spännvidd, måste de ställas
nära hvarandra. Palatsens salar likna derför långa
gallerier. Taken voro antingen af trä, delvis öppna
(för att insläppa ljus, enär väggarna saknade
fönster), eller ock stundom lätta hvalf eller
kupoler, urhålkade i en kompakt tegelstensmassa,
sådan att. murarna kunde bära densamma. Smärta
kolonner af trä funnos äfven, men mera för att tjena
ett dekorativt än ett konstruktivt ändamål. Dessa,
liksom allt trävirke, som an-
vändes till tak eller inredning, förstördes i
den brand, som öfvergick städerna. Kolonnerna
finnas emellertid afbildade å relieftaflor n
a; de sluta i dubbla voluter - urtypen till
den io-niska pelarordningens kapital. De inre
väggarna i de store salarna voro till en viss
höjd beklädda med alabasterskifvor och derofvan
med glase-radt tegel. Alabasterskifvorna prydas af
relief-bilder, med ämnen hemtade från konungarnas
lif, krigsföretag, jagter, offer m. m. Dessa bilder
visa mycken liftullhet i kompositionen ^figurerna äro
realistiskt tecknade. Som ornament användes textila
motiv, stiliserade palmetter o. d. Vid ingången till
salarna stå väldiga sfinxfigurer som portalväktare.
Sju kungliga palats, i Kileh-sjirgat,
Nimrud. Kujundsjik och Korsabad, hafva någorlunda
fullständigt blifvit undersökta af Botta, Rouet,
Place, Layard, Loftus m. fl. Af templen har ännu
intet blifvit utgräfdt, endast smärre helgedomar,
som varit förenade med de kungliga palatsen. De
rikaste samlingarna af de utgräfda fornlemningarna
finnas nu i Paris (Louvren) och London (British
museum). Nationalmuseum i Stockholm eger i sin
skulptursamling några gipsaftryck, bland dem ett par
kolossala portalväktare, flere reliefer, t. ex. af
Assurnasirpal på lejonjagt, en stadsbelägring m. m.,
samt en afgjutning af Salmanasar IV:s berömda
svarta obelisk (från hans palats i Kalah), hvilken
framställer en hyllning af de besegrade folkens
sändebud.
Literaturen öfver Assyrien är ganska rik. Utom
en mängd uppsatser i "Journal asiatique", "Revue
archéologique", "Journal of the royal asiatic
society" in. fl. tidskrifter kunna anföras såsom de
vigtigaste arbetena: Botta, Le monument de Ninive
(1846-50); Layard, Niniveh and its remains (1849)
m. fl.; G. Rawlinson, The jive great monarchies
of the ancient world (1862); Öppert, Histoire des
empires de Chaldée et dAssyrie (1865); G. Smith,
History of Asswr-banipal (1871); Schrader, Die
keilinschriften und das alte testament (1872);
Y. Schmidt (dansk), Assyriens og ^Egyptens gamle
historie (1872); Ménant, Annales des rois öJAssyrie
(1874) m. fl. Dertill komma särskilda arbeteri
öfver kilskriften, det assyriska språket o. s. v. På
svenska eger man i Es. Tegnérs Ninices och Babylons
kilskrifter (Sthlm 1875) en kortfattad, men särdeles
väl skrifven öfversigt öfver Mesopotamiens gamla
kultur och histora. Fr. Lenormant har i sin Manuel
(Thistoire ancienne de 1’oriewt (1868) lemnat en
framställning af hela Orientens fornhistoria, och det
är närmast efter detta arbete, jämfordt med Ménants,
som Assyriens historia här blifvit framställd. Dock
hafva andra framstående kilskriftforskar.e i flere
vigtiga punkter framställt afvikande åsigter, och
forskningen har ännu visst icke kommit till full
klarhet öfver alla punkter af Assyriens historia.
R. T.
Ast, Georg Anton Friedrich, tysk filolog och
filosof, f. 1776 i Gotha, d. 1841 såsom professor
i München. Hans arbeten i estetik och filosofi
känneteckna honom som en lärjunge tjll Schelling. Mest
bekant är A. för sin upplaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
