Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Augustenborg - Augusti - Augusti, Lovisa Sofia - Augustiföreningen - Augustine, Saint - Augustinorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter dess slut blef han jämte sin slägt
lands-förvisad. Den danska regeringen köpte sedan hans
gods för 6 mill. kr., emot det att han d. 30 Dec. 1852
i Frankfurt am Main genom en renuntiationsakt "ved
sitt fyrstelige ord og are" förpligtade sig sjelf,
sitt hus och sina arf-vingar att alltid hålla sig
utanför danska konungens länder, aldrig företaga
något, som kunde störa Danmarks ro, och ej motarbeota
den för hela riket beslutade tronföljden. Aret
derpå köpte han godset Primkenau i Schlesien och
lefde der i stillhet. Men vid budskapet om Fredrik
Vits död (1863) öfverlemnade han sina "rättigheter"
till sin äldste son, Fredrik, f. 1829. Denne hade
tjenat i upprorshären under förra kriget, sedan
varit major i preussisk tjenst samt 1859 utfärdat
protest mot den danske tron-följdslagen. Han lät nu
från slottet Dolzig i Posen utgå en proklamation, som
kungjorde hans tillträde till regeringen i hertigdömet
Sles-vig-Holstein i enlighet med 1848 års författning,
skyndade till Kiel för att taga hertig-dömena i
besittning, omgaf sig med ministrar och hyllades
såsom hertig under namnet Fredrik VIII. Af de tyska
stormakterna betraktades han emellertid endast som
privatman. På London-konferensen blef han väl från
tysk sida föreslagen till hertig i båda länderna,
men då dessa i fredsslutet blifvit öfverlemnade till
Preussen och Österrike, blef den augustenborgska
landsregeringen upplöst (Febr. 1865). När kriget
1866 utbröt, måste Fredrik lemna hertigdömena. och
då Preussen sedan kom i besittning af dem, måste
han (d. 2 Jan. 1867) lösa innevånarna från deras ed
och löften till honom. Sedan dess har han lefvat i
ro. 1856 blef han gift med Adelaide, dotter till furst
Ernst af Hohenlohe-Langenburg, och har med henne l son
och 4 döttrar. Hans far dog 1869. Hans yngre broder,
Kristian, f. 1831, blef 1866 gift med drottning
Victorias dotter Helena och har sedan dess vistats
vid engelska hofvet. Hans syster Henriette, f. 1833,
blef 1872 gift med en läkare, prof. Esmarch i Kiel. -
Hertig Kristians yngre broder, Fredrik, f. 1800,
gifte sig 1829 med sin brors svägerska, Hen-rjiette
af Danneskjold-Samsö (f. 1806, d. 1858). Ar 1842
utnämndes han till ståthållare och kommenderande
general i Slesvig och Holstein. Denna vigtiga
ställning begagnade han till att efter bästa förmåga
främja sin brors ärelystna planer, och till förmån
för dessa fortfor han att intrigera, till dess han
1846 blef entledigad med anledning af sin protest mot
det kungliga brefvet. I Mars 1848 inträdde han som
medlem af den provisoriska upprorsregeringen i Kiel
och lyckades genom svek bemäktiga sig Rends-burgs
fästning. Sedermera deltog han i kriget, hvari han
hvarken visade mod eller duglighet, samt afstod
i Sept. s. å. från sitt kommando och sin plats i
regeringen. 1851 blef han lands-förvisad och flackade
sedan omkring i Europa, utsändande protester mot
deri danska regeringen, flygskrifter o. d. 1864 fick
han af österrikiske kejsaren titel "furste af Noer"
(ett gods vid Eckernförde), gifte s. å. om sig med
en nord-amerikansk dain, miss M. Lee, men afled
redan 1865 i Beirut i Syrien. I sitt första gifte
hade han sonen Fredrik, f. 1830. Denne fick 1870
af preussiske konungen titel "grefve af Noer" och
gifte sig s. å. med en dotter till en tysk köpman,
Eisenblat, i Venezuela. E. Eg.
Augusti (Lat., eg. A. mensis, "kejsar Augusti månad"),
den åttonde månaden i den gregorianska kalendern,
den sjette (derför först kallad Sextilis) i den
julianska. Består af 31 dagar. Hans svenska namn är
skördemånad; på danska kallas han höstmåne d.
Augusti, Lovisa Sofia, f. Salmoni, föddes 1756(?) af
mosaiska föräldrar, men öfvergick till kristendomen
omkr. 1770 i Göteborg, hvarest hon hade gjort
sig bemärkt för sin utmärkta sångröst. Upptagen i
generalskan v. Kaulbars hus, fick hon snart tillfälle
att vid Gustaf III:s besök i Kristianstad låta höra
sin röst, och följden deraf blef, att hon erhöll
anställning vid den då nyss inrättade operan i
Stockholm. Hon uppträdde der första gången d. 25
Nov. 1775 i Apollos rol i prologen till "Orpheus
och Eurydice" och vann utomordentligt bifall. Man
trodde sig se en Venus, hette det, men, så snart hon
öppnade sin mun, tyckte man sig höra en Apollo. Hon
blef inom kort en svår medtäflare för fru Olin och
uppträdde slutligen i de flesta af dennas roler,
men fördunklades återigen i sin tur af andra
stjernor. Redan före sitt uppträdande på scenen
var hon gift med F. B. Augusti, violinist vid
hofkapellet. Hon dog i Stockholm d. 25 Juni 1790.
Augustiföreningen, dansk politisk förening, stiftad
d. 23 Aug. 1864 i Köpenhamn under intryck af krigets
olyckor och förlusterna vid fredsslutet. Den hade till
syfte "att stärka bandet mellan konung och folk, häfda
konungadömets betydelse och utbreda riktiga åsigter
om landets inre och yttre förhållanden". Ledarna
synas dock snarare hafva hyst reaktionära planer samt
sträfvat efter Slesvigs och Hol-steins återvinnande
åt den danske konungen, t. o. m. om detta ej kunde ske
annat än genom eri personal-union. Föreningen räknade
under sin bästa tid 2,000 medlemmar, men aftog snart
i betydelse, sjönk efter hand i dvala och upplöstes
formligen d. 30 Mars 1869. E. Eg.
Augustine, Saint A., "det amerikanska Niz-za", stad
i nord-amerikanska staten Florida, vid Atlantiska
oceanen. 1.717 innev. (1870). A. är unionens
äldste stad, anlagd af sp ani or erna 1565. Der
undertecknades d. 22 Febr. 1821 fördraget om Floridas
afträdande till Förenta staterna.
Augustin-orden 1. Augustin-eremiternas orden utgör den
fjerde i ordningen bland de s. k. tiggareordnarna och
blef såsom sådan erkänd af påfven Pius V 1567. Det
påstås, att redan kyrkofadern Augustinus år 388
stiftade ett religiöst brödraskap, för hvilket den
hel. skrift uteslutande skulle gälla som regel. Af
detta brödraskap finner man dock intet spår förrän
i ll:te och 12:te årh. Men vid denna tid förekomma i
Italien flere religiösa föreningar (johann-boniter,
brittinianer, eremiter af Toscana m. fl.), hvilka, i
olikhet med andra då befintliga munkordnar, undandrogo
sig de kyrkliga myndigheternas öfverstyrelse. På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
