Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aureng-Sib - Aureola - Aurich - Auriflamma - Auriga - Aurigny, ö vid kusten af Normandie. Se Alderney - Aurikel, bot. Se Primula - Aurikular - Aurillac - Aurin, kem. Se Tjärfärger - Auripigment (Lat. auripigmentum), miner. guldfärg. Se Arsenik - Aurivillius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kufvade han de upproriske vasallerna, men gick
derefter ännu längre, angrep sina bröder, tog
dem jämte fadern till fånga och besteg sjelf 1658
såsom stormogul Indiens tron. Bröderna dödades,
och fadern hölls i fångenskap till sin död. Såsom
segervinnare antog A. titeln Alum-Ghir ("verldens
besegrare"). Fanatisk muhammedan, utbredde han sin
lära med otrolig grymhet; men der hans välde blifvit
stadgadt, styrde han klokt och rättvist. Hans regering
var det muhammedanska väldets blomstringstid i
Indien. Sjelf i besittning af en omfattande bildning,
älskade och gynnade han konst och vetenskap samt
var äfven en stor vän till européerna. Han dog 1707
och efterträddes af sin son Sjah-Alum, under hvilken
rikets förfall tog sin början.
Aure Ola (af Lat. aureus, gyllene, strålande),
Med.-Lat., strålkrona, helgongloria.
1) Meteor. A. eller (ännu oftare) dimbild
kallas de regnbågsfärgade ringar, som under
stundom visa sig för en person omkring skuggan
af hans eget hufvud, när han befinner sig i
dimma, som belyses af solen. Detta fenomen
beror på en s. k. böjning, di f fraktion, af
ljusstrålarna i de dimpartiklar, som närmast omgifva
åskådarens hufvud. Det observeras företrädesvis
i bergstrakter. För Scoresby tedde det sig mycket
vackert i de arktiska dimmorna. Kämtz har gifvit
företeelsen det olämpliga namnet "gegensonnc".
K. E.
2) Fys. Om man med en induktions-apparat låter
en elektrisk gnista i luften öfverhoppa från en kula
eller metallspets till en annan, så finner man vid
närmare undersökning gnistan vara sammansatt af
tvänne helt olika beståndsdelar. Hon utgöres nämligen
dels af ett smalt, glänsande ljusknippe, som sträcker
sig mellan de båda polspetsarna, dels af ett det
förra omgifvande rödaktigt ljussken, som utgår från
den positive polen. Detta ljussken har fått namn
af aureola l. ljushölje. Om man med en
pust framkallar en stark luftström mot den elektriska
gnistan, så följer Ijushöljet luftströmmen åt, medan
den inre, egentliga gnistan förblir orörlig. R. E.
Aurich. 1) Landdrostei i preussiska prov. Hannover,
motsvarande det forna furstendömet Ost-Friesland
och Harlingerland. 2,998 qv.-kilom. (54,5
qv.-mil). 201,114 innev. (1875). - 2) Stad i nämnda
landdrostei. 4,821 innev. (1875). Staden eger ett
furstligt slott. I s. v. ligger Upstallsbom,
der de frisiske deputerade ända in i 14:de årh. höllo
sina årliga sammankomster.
Aurifla’mma, namn på en fordom i Frankrike nyttjad
riksfana. Se Oriflamme.
AurTga, Lat., "körsven"; astron., en stjern-bild,
mellan Taurus och den norre polen.
Aurigny [årinjl], ö vid kusten af Normandie. Se
Alderney.
Auri kel, bot. Se Primula.
Aurikulär (Lat. aiiriculäris, af awris, öra), till
örat hörande.
Aurillac [årilja’ck], hufvudstad i franska
depart. Cantal (i Auvcrgne), vid berget Cantal. 11,098
innev. (1872). Påfven Sylvester II:s födelseort.
AurTn, kem. Se Tjärfärger. Tryckt den 17/« 76.
Auripigme’nt (Lat. auripigmentiim), miner.,
guldfärg. Se Arsenik.
Aurivillius, gammal slägt från Upland. Namnet,
som är bildadt af Lat. auris, öra, och villa, by,
tog stamfadern sig efter sin födelseort, Örbyhus.
1) Petrus A., universitetslärare, f. 1637 i
Knutby församling i Koslagen, d. 1677, blef
professor vid Upsala universitet, först i logik och
metafysik, 1669, sedan i grekiska språket, 1674, och
s. å. derjämte e. o. teologie professor. Han var en
nitisk lärare, en väldig disputator och en skicklig
versmakare på grekiska språket. Till de studerandes
tjenst utgaf han en metafysik och en logik, hvilken
senare länge begagnades som undervisningsbok i
skolorna.
2) Magnus A., den förres son, prest, föddes i
Upsala 1673. Han blef filosofie magister 1700,
prestvigdes 1701 och begaf sig 1703 som
vice drabantpredikant till svenska armén i Polen.
Derefter vederfors honom den ena utmärkelsen efter
den andra. Han åtföljde Karl XII:s högqvarter och
var bl. a. med vid kala-baliken i Eender. 1715
återvände han till fäderneslandet och tillträdde
då kyrkoherdebeställningen vid Maria församling i
Stockholm. 1730 blef han superintendent i Karlstad.
Teol. dokt. primus 1732. Död 1740. - Under
sin pastorstid var han sex gånger riksdagsman och
satt i flere kommissioner, bl. a. i dem, som dömde
öfver Görtz och Wellingk.
3) Karl A., den förres son, universitetslärare,
föddes i Stockholm 1717 och blef student 1729. Sedan
han aflagt förberedande examina till den filosofiska
graden och disputerat, företog han, under många
ekonomiska besvärligheter, en utländsk resa i
ändamål att studera de österländska språken,
i hvilka han också vann sådan skicklighet, att
få svenska vetenskapsmän torde hafva vunnit ett
med hans jämförligt anseende i den lärda verlden.
Efter hemkomsten promoverades A. (1746) till filosofie
magister (primus) och kallades följande år till docent
i orientaliska språk vid Upsala universitet samt
tillträdde professuren i samma ämne 1772, sedan
han förut varit "poeseos professor". Han blef
efter Linné Yeten-skapssocietetens i Upsala ständige
sekreterare och var ledamot i bibelkommissionen.
I den tidens proföfversättningar af bibeln äro de
5 Mose böcker, Josua bok, Domareboken, de 2 Samuels
böcker, Jobs bok, Psalmerna, Profeterna och Jeremias’
klagovisor hufvudsakligen hans arbete. Han dog
1786. - A. var ovanligt nitisk som lärare och hade
den lyckliga gåfvan att kunna framställa sitt ämne
på en gång grundligt och enkelt.
4) Samuel A., den förres broder, läkare,
f. i Stockholm 1721. Han tog först den
s. k. bergsexamen i Upsala, men vände sig derefter
till läkarevetenskapen. Sedan han besökt flere
tyska högskolor, blef han 1750 medicine doktor
i Göttingen. Derefter studerade han kirurgi och
anatomi i Paris och London samt utnämndes 1756 till
professor i anatomi och praktisk ine-diciri vid Upsala
universitet. Död 1767. - Han var en nitisk lärare,
upplifvade anatomiens studium och var i Sverige den
förste, som undervisade i kirurgi.
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
