Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balbo, Cesare - Balboa, Vasco Nuñez de - Balbuena, don Bernardo de - Balcon, byggnadsk. Se Balkong - Baldakin - Balde, Jakob - Baldeggersjön, i Schweiz. Se Hallwyl - Balder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1830), en utförlig historia om Italien till Karl
den stores tid, Vita di Dante (1839), Sommario
della storia d’Italia (1846; ll:te upplagan 1860),
en kortfattad öfversigt af Italiens historia från
äldsta tider till 1814. Bland hans politiska skrifter
märkes i synnerhet Delle speranze d’Italia (1844),
hvari han förfäktade Italiens oberoende af Österrike
och nationella sammanslutning omkring Sardinien,
dock under påfvens öfvervälde i andliga ting. Från
1847 tog B. en betydande andel i det politiska
lifvet såsom en af hufvudmännen för de moderate
frihetsvännerna och var premierminister från d. 8
Mars till d. 28 Juli 1848. Sedermera verkade han
mest såsom parlamentsmedlem. Han afled 1853 i Turin,
der hans bildstod upprestes 1856.
Balboa, Vasco Nunez de, spansk upptäcktsresande,
f. 1475 i Xeres de Badajoz. Efter ett vildt
ungdomslif begaf han sig, som så många andra på
hans tid, till det nyupptäckta Amerika, kom till San
Domingo och smugglade sig, gömd i ett tomt skeppsfat,
med på Francisco de Enricos expedition till Darien
(1510). Genom ett uppror fick han högsta väldet i den
nya kolonien och drog nu, lockad af dunkla sägner om
en stor vestlig ocean, ut på upptäcktsfärd. Under
oerhörda svårigheter öfver-gick han Panaina-näset
och uppnådde d. 25 Sept. 1513 Stilla hafvet, som
han högtidligen tog i besittning för spanska kronans
räkning. Till följd af hofintriger måste han lemna
ståthål-lareskapet öfver den eröfrade landsträckan
åt den råe och grymme Da vila. Ehuru B. åt-nöjde sig
med sin underordnade ställning, väckte dock flere nya
af honom lyckligt företagna er-öfringståg afund och
fruktan hos Davila, som vid första lägliga tillfälle
bemäktigade sig hans person, lät anklaga honom för
upproriska af-sigter och halshugga honom, 1517.
Balblléna, don Bernardo de, spansk skald, f. 1568,
flyttade tidigt öfver till Mejico, till-bragte större
delen af sitt lif som kyrkoherde på Jamaica och dog
1627 som biskop på Puerto Kico. Hans förnämsta skald
verk är El Bernardo, ö la victoria de Roncesv allés
(1624), ett form-fulländadt epos i 24 böcker och
innehållande 45,000 verser.
Balcon [balkåW], byggnadsk. Se Balkong.
Baldakin, en efter Baldak (Babylon) eller Bagdad
uppkallad, af tyg förfärdigad prakthimmel öfver en
tron, en predikstol, ett altare, en graf, en säng
o. s. v. - I arkitekturen menas med baldakin ett,
af konsoler eller pelare buret, litet tak öfver en
predikstol, ett altare, en staty.
Balde, Jakob, latinsk skald i nyare tider. f. i
Elsass 1603, d. i Neuburg 1668. Han var jesuit och
hofpredikant hos kurfursten af Bajern. Den mest
bekanta af hans dikter är Solatium podagricorum
(1661). B. utgaf sjelf Poemata 1660, och hans Opera
poetica utkommo 1729 i 8 band. Hans lyriska dikter
utgåfvos i urval af Orelli 1805.
Baldegger-sjön, i Schweiz. Se Hallwyl.
Balder, den gode, Nord. mytol., en af de mäktigaste
åsagudarna, son af Oden och Frigg. Tryckt den 20/9 76.
var ljusets, fredens, oskuldens och rättfärdighetens
gud. Namnet är sannolikt beslägtadt med det
gotiska verbet bal^jan (vara djerf) och med svenska
ordet båld; andra tro sig snarare finna namnets
ursprungliga bemärkelse i roten bhal, glänsa, hvaraf
t. ex. det litauiska baltas, hvit, och det svenska
neutret bål äro bildade. För den förra åsigten talar
åtskilligt, som hän-tyder derpå, att äfven Balder,
i likhet med de öfrige åsarna, utmärkt sig för
krigiskt mod och styrka och att han företrädesvis
genom dessa egenskaper tänktes ega makten att i ett
fredsförbund sammanhålla de stridiga elementen inom
den fornnordiska gudaverlden. Saxo Gramma-ticus
framställer Balder som en krigisk person, och
äfven i den äldre eddan finnas antydningar om hans
krigiske egenskaper. För den senare namnförklaringen
talar den vanliga uppfattningen af Balders väsende,
enligt hvilken han såsom mildhetens och den sedliga
renhetens representant bildar en motsats till de
öfrige stridbare och skuldbelastade åsagudarna.
Den yngre eddan skildrar Balder sålunda: "Om honom
är endast godt att säga; han är den bäste, och honom
lofva alla. Han är så fager till utseendet och så
skinande, att det lyser af honom, och en ört är så
hvit, att hon liknas vid Balders bryn, och hon är den
hvi-taste af alla örter. Deraf kan man sluta till
både hans hårs och hans kropps fägring. Han är den
visaste, vältaligaste och mildaste af åsarna. Dessutom
följer honom den egenskapen, att ingen hans dom kan
ändras. Han bebor ett ställe i himmelen, som heter
Bredablick; der kan intet orent vara".
De åt oss bevarade mytiska urkunderna förtälja nästan
ingenting om Balders lif och verksamhet. Deremot
lemna eddorna tämligen utförliga underrättelser
om allt, som står i sammanhang med Balders död,
hvilken tilldragelse också enligt förfädernas
tro bildade vändpunkten i hela den närvarande
verldsutvecklingen. Det berättas sålunda, att
Balder oroades af onda drömmar, som förebådade hans
död. Frigg tog då ed af eld och vatten, jern och
allt slags malm, stenar, jord, träd, sjukdomar,
djur, foglar och etterormar, att de icke skulle
skada Balder; endast misteltenen syntes henne för
ung och obetydlig att kräfva någon ed utaf. Åsarna
för-lustade sig nu med att kasta sten samt hugga
och skjuta på Balder, men intet skadade honom. Detta
förtröt den skadelystne Loke, som i en qvinnas skepnad
gick till Frigg och aflockade henne hemligheten om
misteltenen. Loke hemtade plantan och lockade den
blinde guden Ilad (Fornn. Hötir) att skjuta med denna
på Balder. Skottet genomborrade denne; han föll död
till marken, och detta är den största olycka, som
träffat gudar och menniskor. Åsarna stodo mållösa
och bestörta öfver olyckan; i synnerhet sörjde Oden,
som bäst kunde inse vidden af den förlust gudarna
lidit. Slutligen sporde Frigg, hvilken af åsarna
som ville rida till un-derverlden för att bjuda Hel
utlösen, om hon ville låta Balder komma tillbaka till
Asgård. Härmod åtog sig färden och red på Odens häst
Slepne till Hels boning. Der såg han Balder
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
