Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barby - Barcelona - Barcelona, Nueva - Barceloneta - Barcelonette - Barchent - Barchius, Nils - Barck, Samuel - Barclay, Alexander - Barclay, John - Barclay, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1547
Barcelona-Barclay.
1548
innev. (1871). Der fans till 1809 en herrnhut-koloni,
hvilken nämnda år flyttades till Niesky.
Barcelona. 1) Spansk provins, vid Medelhafvet, en del
af det gamla Katalonicn. Bördig och välmående. 7,731
qv.-kilom. (140 qv.-mil). 762,555 innev. (1871). - 2)
Hufvudstad i nämnda provins. Den är amfiteatraliskt
hela-gen omkring en vik af Medelhafvet, emellan
mynningarna af floderna Llohregat och Besös. 167,000
innev. (1867). Näst efter Madrid och Cadiz är
Barcelona Spaniens vackraste stad. Det har ett modernt
utseende. Ibland gatorna må nämnas den s. k. Kambla,
ett slags "bulevard, som genomskär hele staden. Hon är
en af de vackraste i verlden. De förnämste byggnaderna
äro den gotiske katedralen (från 13:de årh.), de
gamle grefvarnas af Barcelona palats, börsen och
operahuset, som rymmer 4,000 åskådare. Staden är
säte för generalkaptenen öfver Katalonien samt för en
biskop och en öfverdomstol. Dessutom finnas der ett
universitet (1,600 studenter), en botanisk trädgård,
en handelsskola med 2,000 lärjungar, fyra akademier,
två stora bibliotek m. m. Stor handel och industri. -
B., som helt och hållet bcherskas af fästet Montjuich
("möns judaicus"), skall vara anlagdt af kartagerna
(Hamilcar Barcas). Såsom romersk koloni kallades
det Faventia. Under den tidigare delen af medeltiden
ombytte staden flere gånger herskare och led mycket
i synnerhet genom arabernas härjningar. Sedan det
eröfräts af frankerna, 801, blef det hufvudstad
i Spanska Mark. Det kom slutligen under ärftliga
gref-var, som sedan ll:te årh. genom privilegier och
goda lagar kraftigt främjade stadens utveckling. Till
följd af grefve Berengar IV:s giftermål med en
konungadotter från Aragonicn förenades grefskapet
B. 1137 med nämnda rike. Trött vid det spanska
herradömet, underkastade sig B. Frankrikes välde
1640, men tvangs 1652 att återgå till lydnad under
Spanien. Under spanska arfföljdskriget ställde
sig B. på ärkehertig Karls sida, men eröfrades,
efter hård-nackadt motstånd, af hertigen af Benvick,
1714. I de senare rörelserna i Spanien har B. tagit
en mycket verksam del.
Barcelona, Nueva B., stad i syd-amerikan-ska
republiken Venezuela, nära Karaibiska hafvet, vid
floden Neveri. 7,674 innev. (1871).
Barcelonéta, en af den spanske staden Barcelonas
förstäder. Omkr. 10,000 innev., mest fiskare/.
Barcelonette [barsslone’tt]r sta.d i.franska
depart. Basses-alpes, vid floden Ubaye. 1,919
innev. (1872). Sidenväfverier.
Barchent 1. Parchent (af Med.-Lat. barra* canus, af
arabiskt ursprung), ett slags kypradt, på ena sidan
luddigt, bomullstyg (stundom med linneränning).
Barchius, Nils, prest, f. 1676 f Vesterås, d. 1733
såsom biskop i nämnde stad. Mot de pietistiska
åsigterna, som på 1720-talet började sprida sig i
Sverige, uppträdde den ortodoxe B. mycket skarpt, och
hans predikan Om rätta kristnas andeliga presterskap
blef på regeringens befallning tryckt (1725) såsom
motgift mot dessa villomeningar. För öfrigt utgaf
B. en-
dast ett par disputationer samt några likpredikningar.
Barek, Samuel, svenskt riksråd, farbroder till Nils
Barchius, föddes i Söderbärke prest-gård i Dalarna
d. 8 Sept. 1662. Efter afslutade studier i Upsala
och en längre tids utländska resor ingick han 1695 i
känsligt, blef 1704 hofråd hos enkedrottning Hedvig
Eleonora och 1705 adlad. I kansliet, der han gjorde
sig bemärkt genom duglighet, klokhet och en ovanlig
arbetsförmåga, avancerade han efter hand och blef
1714 statssekreterare. Han hade tillika kommit i stor
ynnest hos Ulrika Eleonora och var hennes förtrogne
under de på tysta parti-intriger tämligen rika år,
som närmast föregingo Karl den tolftes död. Han var
henne också orubbligt till-gifven, och det förtäljes
att B., hvilken såsom statssekreterare var närvarande,
då underrättelsen om konungens död. kom till Stockholm
och rådet samlats, genast helsade prinsessan såsom
drottning och derigenom förmådde rådsherrarna
att följa hans exempel. B. var eljest icke någon
egentlig partiman, utan framstod mera som en duglig
och redbar ämbetsman. 1719 blef han friherre, 1727
(efter holsteinska partiets fall) riksråd och 1731
grefve. Han stod troget vid Arvid Horns sida, äfven
sedan franska intriger söndrat rådet, och då efter
Horns af-skedstagande, 1738, hattarnas seger var
gif ven, blef B., jämte flere af sina medbröder,
i Mars 1739 af ständerna aflägsnad ur rådet. Han dog
i Stockholm d. 8 Mars 1743. K. T.
Barclay [bä"rklä], Alexander, engelsk skald,
f. troligen 1476 och sannolikt i Skotland, d. 1552
som kyrkoherde vid Allhelgona-kyrkan i London. Hans
ryktbaraste verk är den 1509 utgifna dikten The shyp
of folys of the wordle (The ship of fools), till
hvilken han lånade planen och många af detaljerna ur
strassburga-ren Sebastian Brants 1494 utkomna och
1497 till franska och latin öfversatta satir Das
narren schyff. Under bilden af ett skepp, lastadt
med olika slags narrar och tokar, framställer den
engelska dikten samhällsförhållandena på Henrik VII:s
tid och gisslar då gängse laster och dårskaper. Poemet
mottogs med mycket stort bifall af B:s samtid och har
ända in i våra dagar utkommit i nya upplagor. Det är
af intresse,-särskildt derför att det gifver en klar
föreställning om den skildrade tiden och betecknar
ett steg framåt i engelska språkets utveckling.
Barclay [bärkla], John, nyare latinsk författare,
af skotsk slägt, f. 1582 i Frankrike, d. 1621
i Kom. Hans hufvudarbete, Argenis (1621), är en
roman, som allegoriskt skildrar franska hofvet på
B:s tid. Det utkom på svenska i två öfversättningar
1740 och 1741. Hans Euphormtonis Lusinti satiricon
är en politisk-satirisk roman, riktad emot
jesuiterna. Vidare har man af B. en beskrifning om
krutkonspirationen år 1605 m. m.
Barclay [bärkla], Kobert, qväkarnas apostel och en
af denna sekts mest ansedde medlemmar, f. 1648. Han
var till börden skotte och tillhörde såsom sådan
den reformerta bekännelsen, men lät redan i unga år
förmå sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
