Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barrot, Camille Hyacinthe Odilon - Barrow - Barrow, Isaac - Barrow, John - Barrow-in-Furness - Barrträd, bot. Se Coniferæ - Barry, vicomtesse du B. Se Dubarry - Barry, James - Barry, Charles - Barry Cornwall, engelsk skald. Se Procter, B. W. - Bars - Barsac - Barsebäck - Bar-sur-Aube, stad i Frankrike. Se Bar - Bart, Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringen till Seine-prefekt och medlem af "conseil
d’état". Af politiska skäl lemnade han dock dessa
båda ämbeten redan efter några månader. 1831
invald i deputerade-kammaren, blef B. själen
i den dynastiska opposition, som ville häfda
Juli-revolutionens grundsatser. Då Thiers 1840
trädde i spetsen för regeringen, upphörde
B. med sin opposition, men upptog den åter,
då Thiers efter några månader måste vika för
Guizot. B. tog 1847 en framstående del i rörelsen
för valrättens utvidgande och var närvarande på
åtskilliga af de s. k. reformbanketterna, hvilka,
som bekant, förberedde 1848 års revolution. När
striden d. 23 Febr. s. å. utbröt, kallades B., på
yrkande af Thiers, till minister-president. Han
förmådde dock ingenting uträtta. Hans råd
till konungen att draga tillbaka trupperna
blef olycksbringande för Juli-monarkien, och
trots alla sina bemödanden kunde han icke
förmå deputerade-kammaren att utropa grefven
af Paris till konung och utse hertiginnan
af Orléans till regentinna under dennes
minderårighet. Efter Ludvig Filips störtande
slöt sig B. till republiken, blef medlem af
nationalförsamlingen och justitie-minister i
prins Louis Napoleons första ministèr. Efter sin
afgång ur regeringen uppträdde han, fastän utan
framgång, som medlare mellan prinsen-presidenten
å ena sidan samt nationalförsamlingen och
radikalerna å den andra. Mot statskuppen 1851
protesterade B. skriftligen och kastades derför i
fängelse. Han blef dock snart lösgifven. Efter
att i många år hafva lefvat skild från det
offentliga lifvet utsågs han 1870 till president
i decentralisations-komitén och invaldes 1872
i det af nationalförsamlingen återupprättade
"conseil d’état".
Barrow [ba’rrå]. 1) Segelbar flod i Irland,
hvilken rinner upp i vestre delen af Leinster
och faller ut i S:t Georges kanal. – 2) Kap
B., udde på Nord-Amerikas nordvestra kust,
71° 23’ n. br., 139° v. lgd. – 3) B.-sundet,
fortsättning af Lancaster-sundet, förenar detta
med Melville-sund.
Barrow [ba’rrå], Isaac, engelsk teolog och
matematiker, f. 1630, d. 1677, var professor
vid Cambridges universitet, först i grekiska
och sedan i matematik, men afsade sig 1669 sitt
ämbete till förmån för sin lärjunge Newton,
hvars blifvande storhet han förutsåg och hvilken
han derför ville fästa vid universitetet. Efter
den tiden egnade sig B. hufvudsakligen åt
teologiska studier. 1675 blef han vice kansler
för universitetet i Cambridge. De vigtigaste
af hans matematiska skrifter äro Lectiones
geometricae (1669) och Lectiones opticae (1674).
Barrow [ba’rrå], John, baronet, engelsk resande
och geograf, f. 1764. Anställd hos lord Macartney
såsom handsekreterare, följde han denne på
ambassaden till Kina och studerade derunder
ifrigt land, folk och språk, hvaröfver han
meddelade intressanta skildringar i sina Travels
in China (1804). Han besökte äfven Kotsjin-Kina
och uppehöll sig länge i södra Afrika, hvilket
han beskref i sina Travels in the interior of
Southern Africa (1801–03). Efter återkomsten till
England blef han 1804 sekreterare
i amiralitetet och gjorde som sådan geografiens
studium stora tjenster genom att understödja
vetenskapliga upptäcktsresor, till hvilka
han sjelf delvis uppgjorde planen (såsom till
Parrys, Franklins och Beechys resor). B. deltog
i stiftandet af Geographical society 1830, hvars
vice president han förblef till sin död, 1848.
Barrow-in-Furness [ba’rrå-in-fö’rness], stad
i det engelska grefskapet Lancaster. B.,
som i slutet af 1840-talet ännu var ett
obetydligt fiskläge med 300 innev., har på de
sista tiotalen gjort oerhörda framsteg. 1857
var innevånareantalet 2,000, och 1871 hade
platsen utvecklat sig till en stad med 18,245
innev. Orsaken till detta framåtskridande
ligger i den stora mängd jernmalm, som finnes
i närheten.
Barrträd, bot. Se Coniferae.
Barry, vicomtesse du B. Se Dubarry.
Barry [ba’rri], James, irländsk historiemålare
och estetiker, f. 1741 i Cork, d. 1806 i London,
har gjort sitt namn kändt förnämligast genom
de sex kolossala målningar, framställande
civilisationens utveckling, hvilka han 1777–83
utförde till konstföreningens store sal i Adelphi
i London.
Barry [ba’rri]. 1) Charles B., engelsk arkitekt,
f. 1795 London, d. 1860. Hans mest betydande
arbete är det 1840 grundlagda Parlamentshuset
(the new palace of Westminster) i London, den
förnämste byggnad i gotisk stil, som vår tid sett
uppstå. Denne storartade byggnad fullbordades
efter hans död af hans son – 2) Edward Middleton
B., f. 1830. Af honom eger London åtskilliga
verk, såsom Covent-garden-teatern (1857, uppförd
på åtta månader), flere hotell m. m.
Barry Cornwall [ba’rri kårnoåll], engelsk
skald. Se Procter, B. W.
Bars [barsch], komitat i Ungern. Areal
2,672 qv.-kilom. (48 1/2 qv.-mil). 137,191
innev. (1869). Landet, som är bergigt,
genomflytes af floderna Gran och Zsilna.
Barsac, stad i franska depart. Gironde, vid
Garonne. Det är kändt för sitt ypperliga hvita
vin.
Barsebäck. 1) Socken i Skåne. Malmöhus
län, Harjagers härad. Arealen 1,404
hekt. (2,844 tnld). 27 1/2 fm. mtl. 1,041
innev. (1875). B. utgör jämte Hofterup ett
alternerande konsistorielt och patronelt
pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Harjagers
kontrakt. – 2) Fideikommiss inom en gren
af den grefliga ätten Hamilton, beläget i
Barsebäcks och angränsande socknar. Hela godset
utgör 33 3/4 mtl och angifves ega en areal af
2,450 hekt. (4,900 tnld). På egorna, vid kusten,
ligger ett fiskläge, de s. k. Holländare-husen.
J. H.
Bar-sur-Aube [-syr-åb], stad i Frankrike. Se
Bar.
Bart l. Barth (Baert), Jean, fransk sjöhjelte,
son af en fiskare, föddes 1651 i Dünkerken
eller, enligt andra, i Nederländerna. Han gick
tidigt i holländsk sjötjenst och derefter i
fransk; men emedan han var af borgerlig härkomst
och således icke kunde blifva officer, eröfrade
han snart för egen räkning ett korsarskepp och
vann såsom dess befälhafvare så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
