Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Batavia - Bataviska republiken. Se Bataverna - Batbie, Anselm Polycarpe - Bates, Henry Walter - Bath - Bathilde, helgon. Se Batilda - Bath-orden - Bathori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belägen på norra kusten af nämnda ö i
residentskapet Batavia. Det sanka läget gör
den äldste delen af staden ytterst ohelsosam,
i synnerhet för europeer, och man har för den
skull börjat bygga en ny stadsdel på en högre
belägen plats. Den gamle och den nye staden
hafva tillsammans nära 120,000 innev., deri
bland omkr. 5,000 europeer och 30,000 kineser; de
öfrige äro malajer och javaner. B:s handel har på
senare tiden blifvit icke obetydligt kringskuren
af det täflande Singapore. – Staden grundlades
1619 af den holländske generalen John Petersen
Coen och var 1811–15 i engelsmännens ego.
Bataviska republiken. Se Bataverna.
Batbie [batbi], Anselme Polycarpe, fransk
nationalekonom och politiker, f. 1828, blef
1857 professor i juridik i Paris, besökte 1860
åtskilliga universitet i Belgien, Nederländerna
och Tyskland för att studera undervisningen i
stats- och förvaltningsrätt samt blef Febr. 1871
medlem af nationalförsamlingen, hvarest han höll
sig till det orleanska partiet och var en häftig
motståndare till republiken. Genast efter Thiers’
afgång från presidentskapet och Mac Mahons
val till samme plats blef B. (d. 25 Maj 1873)
kultusminister, hvilket ämbete han dock måste
nedlägga redan d. 26 Nov. s. å. Han är författare
till värderika nationalekonomiska och juridiska
arbeten: Cours d’économie politique (1864),
Le crédit populaire (1865) m. fl. A. B. B.
Bates [bets], Henry Walter, engelsk
naturforskare, f. 1825 i Leicester,
företog under åren 1848–59 i vetenskapligt
ändamål en resa till Amazonflodens område,
hvarifrån han hemförde betydande botaniska,
zoologiska och etnografiska samlingar jämte
en mängd geografiska notiser. Resultaten af
sina forskningar under denna resa framlade han
1863 i sitt arbete The naturalist on the river
Amazonas ("Naturforskaren på Amazonfloden",
i "Familjebibliotek" 1872). S. å. blef han
sekreterare i "London geographical society"
och utgifvare af detta sällskaps förhandlingar.
Bath. 1) Stad i engelska grefskapet Somerset,
vid floden Avon, i en vacker, af kullar
amfiteatraliskt omfattad dal. 52,557
innev. (1871). B. är ryktbart genom sina
praktfulle byggnader och sina mycket anlitade
varma mineralkällor – de enda i England. Redan
forntidens romare kände till dessa källor
(Aquae solis) och uppförde invid dem praktfulla
badhus, af hvilka ruiner ännu finnas. De gamle
briterna kallade B. Caer badun (badstaden). –
2) Stad i nord-amerikanske staten Maine, vid
floden Kennebec, ej långt från Atlantiska
oceanen. 7,371 innev. (1870). Skeppsbyggen och
ansenlig handel.
Bathilde, helgon. Se Batilda.
Bath-orden (Eng. Order of the bath)
"badets orden"), den till rangen fjerde af
Stor-Britanniens riddare-ordnar, stiftades
1399 af Henrik IV. Namnet härledes af det
symboliska bad, som en nyss dubbad engelsk
riddare föreställdes taga före invigningen,
för att vinna den renhet, som chevaleriets lagar
kräfde. I sin gamle form bestod orden till 1661;
sedan föll han i glömska,
men återupplifvades 1725 af Georg I. Nya
statuter gåfvos 1815. Orden var ända till 1847
afsedd nästan uteslutande för militärer, men
utsträcktes sistnämnda år äfven till civila
personer. Enligt 1859 års statuter består han
af tre klasser: storkors (knights grand cross)
till ett antal af 75, kommendörer (knight
commanders) till ett antal af 152 och riddare
(companions) till ett antal af 725. De båda
förste klassernas medlemmar, hafva titeln sir. –
Ordenstecknct, som bäres i ett rödt band,
är en stjerna med devisen "Tria juncta in uno"
(Tre, förenade till ett).
Bathori, en gammal berömd adlig, sedermera
furstlig slägt i Siebenbürgen, ledde sin härkomst
från Wenzelin, en tysk hjelte, som hade gjort
den ungerske konungen Stefan den helige vigtiga
tjenster och derför blef nationaliserad i Ungern
samt erhöll betydliga gods i landet. I 14:de
årh. delade sig slägten i två grenar, Ecsed och
Somlyó. – 1) Stefan II B. (d. 1493), voivod af
Sieberibürgen, är förnämligast bekant genom den
ärorike seger, som han vann öfver turkarna vid
Kenyermezo 1479. – 2) Ladislav B., ordens-andlig
omkr. midten af 15:de årh., verkställde den
första ungerska bibel-öfversättningen. –
3) Stefan III B., befälhafvare i Temesvár,
sedan 1516 palatin i Ungern, var en af
Zapolyas förnämste motståndare, deltog i slaget
vid Mohacs (1526) och höll sig med orubblig
trohet, till Ferdinand I:s parti. Död 1531. – 4)
Stefan IV B., den förres son, blef, efter huset
Zapolyas utslocknande, 1571 vald till furste af
Siebenbürgen och 1575 till konung i Polen. Han
förmälde sig med den polska prinsessan Anna,
syster till den siste jagelloniske konungen,
Sigismund II, och svägerska till den svenske
konungen Johan III. B. regerade med kraft och
duglighet i Polen till 1586 och lemnade der
ett godt eftermäle. – 5) Kristofer B., Stefans
äldre broder, fick Siebenbürgen 1576 och regerade
till 1581. Han inkallade jesuiterna i landet och
lät genom dem uppfostra sin son Sigismund. – 6)
Sigismund B., den förres son, under hela sitt lif
ett verktyg för jesuiterna, förde en högst orolig
regering. Han nedlade densamma 1598 till förmån
för kejsar Rudolf II och ingick i det andliga
ståndet, men ångrade sig och bemäktigade sig åter
styrelsen, som han dock redan 1599 öfverlemnade
åt sin kusin Andreas, kardinal och biskop af
Ermeland, hvilken dock s. å. omkom. Sigismund
blef nu för tredje gången furste, 1601, men
måste, öfvergifven af alla, 1602 abdikera,
mot vedergällning af herrskapet Lobkovits i
Böhmen och ett årligt apanage. Han dog 1613. –
7) Gabor (Gabriel), den siste B., var en son
till den polske konungen Stefan. Gabor regerade
i Siebenbürgen 1608–13. Nyckfull och grym, väckte
han ovilja hos de store, hvilka, liksom sachsarna
i Siebenbürgen, uppreste sig mot honom, så att
det kom till ett krig, i hvilket Gabor dukade
under. Han ville öfverlemna sig och Siebenbürgen
åt kejsar Mattias, men Betlen Gabor förekom
honom. Den oförberedde Gabor Bathory måste vika
undan till Grosswardein, der han mördades 1613. –
8) Elisabet B., gift med den ungerske grefven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
