Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergström, Per Axel - Bergsund - Bergsvetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomgick. 1840 blef han student i Lund, der
han 1842 tog filologie kandidat-examen, 1844
filosofie kandidat-examen och s. å. promoverades
till filosofie doktor. 1846 aflade han examen
för inträde i rättegångsverken och inskrefs
kort derefter som auskultant i hofrätten
öfver Skåne och Bleking. Sedan han haft flere
domare-förordnanden och tjenstgjort dels som
fiskal, dels som adjungerad ledamot i nämnde
hofrätt, utnämndes han 1853 till assessor
derstädes. Men B:s krafter togos snart i anspråk
äfven för andra uppdrag. 1863–70 var han medlem
af Kristianstads läns landsting och 1867–69
dess vice ordförande. 1863–70 innehade han
plats bland stadsfullmäktige i Kristianstad
samt var 1863–66 deras vice ordförande och
1867–70 deras ordförande. 1863–70 var han inspektor
för elementar-läroverket i nyssnämnde stad. 1863
satt han i en kunglig komité för uppgörande af
förslag till författning angående vattenrätten
och 1869–70 i en annan komité för ordnande af
rikets myntväsende på grundvalen af guld som
värdemätare. Vid riksdagarna 1867–72 var han
Kristianstads och Simrishamns representant i
andre kammaren, hvarest han 1873–75 hade plats
såsom representant för Stockholm. Det första
alstret af hans riksdagsmannaverksamhet är
nämnde kammares arbetsordning. Under de fyra
förste af ofvannämnde riksdagar var han ledamot
af lag-utskottet. Bland de många frågor, i
hvilka han uppträdde, bör måhända i främsta
rummet nämnas den "skånska frälsefrågan"
(1869). B. var referent i det tillfälliga
utskott, som af andre kammaren valdes för
att behandla denna angelägenhet, och skref
utskottets betänkande – "en lärd studie i svensk
och dansk kulturhistoria" –, hvilket spriddes
kring hela landet och mycket bidrog att lugna
sinnena. I politisk-ekonomiska spörsmål, liksom
i fråga om religionsfrihet, har B. liberala
åsigter; han har derför som riksdagsman
uttalat misstroende till patentväsendet och
till skyddslagstiftning i fråga om artistisk
eganderätt samt yrkat medborgerlig likställighet
för främmande trosbekännare. Den 3 Juni 1870
kallades han till konungens rådsbord såsom
chef för civil-departementet och utvecklade
i denne egenskap en ovanligt nitisk och
kraftig verksamhet. Framför allt var det
jernvägsärendena, som togo hans uppmärksamhet i
anspråk. Att 1871 års riksdag ställde ej mindre
än 10 mill. kr. till regeringens förfogande
för att utdelas som låneunderstöd åt enskilda
jernvägsföretag, har – och det utan tvifvel med
rätta – anförts som bevis på representationens
lit till d. v. civilministern. Genom hans
åtgöranden blefvo arbetena å nordvestra
stambanan så påskyndade, att denna första
sammanbindningsbana mellan de förenade rikena
redan d. 16 Juni 1871 (långt tidigare än förut
varit afsedt) kunde i sin helhet öppnas för
allmän trafik, och hade B. i uppdrag att
å konungens vägnar inviga denna bana. Med
hufvudsakligt bifall till kongl. maj:ts på B:s
föredragning framställda förslag har riksdagen
dels, 1873, beslutat fortsättandet af statens
jernvägsbyggnader norr om Gefle–Dala-banan
och i
sammanhang dermed anläggandet af den andra
sammanbindningsbanan mellan Sverige och Norge,
genom Jämtland till riksgränsen, dels, 1874,
beviljat anslag till understöd för anläggning af
den tredje sammanbindningsbanan genom Dalsland
till riksgränsen. Äfven den länge på dagordningen
stående frågan rörande ombildning af K. M:ts
Kansli blef genom B. bragt till afgörande, i
det Kongl. Maj:t uppå hans föredragning 1873
antog grunder för kansli-expeditionernas
omorganisation, hvarigenom en lämplig
arbetsfördelning blifvit införd. 1873 utnämndes
B. till hofrättsråd i förutnämnde hofrätt,
men bibehöll statsrådsämbetet till d. 11 Maj
1875, då han förordnades att tills vidare vara
president i Kammar-kollegium. Sistnämnda år blef
han å nyo i Stockholm vald till ledamot i andre
kammaren för åren 1876–78. År 1876 utnämndes
han till landshöfding i Örebro län. – 1875
blef han ledamot i en af svenska och norska män
sammansatt komité, som 1876 afgaf betänkande och
förslag angående konsulat-väsendets ordnande, och
innehade genom komiténs val ordförandeplatsen.
Bergsund, mekanisk verkstad på Södermalm i
Stockholm, invid Mälaren, grundlades 1769, då
dess första privilegier utfärdades för en skotte,
Thomas Lewis. 1807 öfvergick det i den till
Sverige inflyttade engelsmannen G. D. Wilckes
ego. Samuel Owen var under nära tre års tid
i hans tjenst. 1858 inköptes verkstaden (som
efter Wilckes död tillhört tvänne bolag efter
hvarandra) af grosshandlaren A. V. Frestadius,
under hvars tid B. – synnerligen genom ingeniören
E. A. Ollmans ovanliga skicklighet – utvecklades
till sin nuvarande höge ståndpunkt. Efter
Frestadii död bildade hans arfvingar 1870
"Bergsunds mekaniska verkstads aktiebolag",
med ett kapital af 700,000 kr., och detta
bolag öfvertog då inrättningen. – En stor del
af arbetarna, hvilkas antal f. n. (1877) vexlar
mellan 500 och 600 man, hafva sina bostäder i
verkstadens egna hus. Etablissementets värde
är f. n. 900,000 kr.; fastigheten (verkstäder
och boningshus) är taxerad till 400,000
kr. På B. tillverkas alla slags maskinerier,
gjutgods och plåtarbeten, men hufvudsakligen
ångfartyg och jernvägsbroar. Sedan 1858 hafva
130 ångfartyg ("Allegro", "Atalanta", "Presto"
m. fl.) utgått derifrån. På B. äro äfven, med två
undantag, alla den svenske statens jernvägsbroar
förfärdigade, bl. a. de stora broarna öfver
Norrström och Söderström i Stockholm, öfver
Nors-älfven och Klar-älfven i Värmland samt
öfver Dal-älfven vid Krylbo. Vid Finnboda, nära
Danviken, anlägger bolaget f. n. en s. k. "sleep"
(upphalningsbädd för upphalning och reparation
af större ångfartyg). Denna anläggning med
tillhörande verkstäder och bostäder beräknas
kosta 5–6 hundra tusen kr.
Bergsvetenskap är sammanfattningen af de rön
och iakttagelser, som blifvit gjorda angående
nyttiga malmers och minerals förekomst samt
angående sätten för deras uppsökande, bearbetning
och förädling. Denne vetenskap, hvars studium
förutsätter kunskap i kemi, fysik, mekanik,
matematik, mineralogi och geologi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
