Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bevakning - Bevakningstrakt - Beveland - Beveren - Beverley - Beverloo - Bewick, Thomas - Bevillningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spionering (se Spion), rekognosceringar (se
Rekognoscering) och bevakningstrupper.
De senares uppgift är: att i tid skaffa
underrättelser om fienden och hans rörelser, hindra
honom att rekognoscera hufvudstyrkans ställning
eller marsch, afvisa eller uppehålla en
anryckande fiende så länge, att deras egen
hufvudstyrka hinner blifva stridsfärdig och vidtaga
af omständigheterna påkallade mått och steg,
hindra obehöriga personer att smyga sig fram
till hufvudstyrkan (för att iakttaga eller skaffa
sig underrättelser om densamma) och slutligen
hindra eget folk att obehörigen begifva sig till
den fientliga sidan.
Bevakningstrupperna omgifva, fördelade efter
behof, den truppavdelning, åt hvilken de tjena till
bevakning. Under stillastående indelas vanligen
bevakningstrupperna (förposterna), från egen
åt fientliga sidan räknadt, i förposternas
hufvudstyrka, fältvakter och posteringar
samt vedetter (poster) och patruller.
Under marsch benämnas bevakningstrupperna, allt
efter den plats de intaga i förhållande till
hufvudstyrkan, avant-garde, arrière-garde
och sidotrupper (se d. o.). Styrka,
sammansättning och uppställning samt (under rörelse)
indelning och marschordning lämpas efter
omständigheterna. I allmänhet böra
bevakningstrupperna göras så svaga, som det är förenligt med
uppfyllandet af deras ändamål; om ej så sker,
ansträngas trupperna onödigtvis genom den
tröttsamma bevakningstjensten. Vid en större
truppstyrkas uppträdande framsändas
rytteriafdelningar, stundom understödda af åkande
infanteri och ridande artilleri, långt framför de
egentlige förposterna, för att skaffa
underrättelser om fienden och liksom bilda en slöja
framför den egentliga hären, hvars rörelser
derigenom så mycket längre kunna hållas obekanta
för fienden och således, när de fullbordats,
åstadkomma en så mycket mer öfverraskande
verkan. G. U.
2) Jur. Se Konkurs och Testamente.
Bevakningstrakt, skogsh.,
tjenstgöringsområdet för en kronojägare eller skogvaktare.
Beveland (Nord-B. och Syd-B.), två
fruktbara öar i Scheldeflodens delta, hvilka räknas till
holländska prov. Zeeland. Tillsammans 39,245
innev. (1869). Dessa öar äro ofta utsatta för
öfversvämningar. 1530–32 var öfversvämningen
så förstörande, att B. först efter 100 år å nyo
kunde bebyggas.
Beveren, köping i belgiska prov.
Öst-Flandern. Omkr. 7,000 innev. Betydliga fabriker
för tillverkning af spetsar, linne- och
bomullsväfnader samt träskor.
Beverley [-li], stad i engelska grefskapet
York, nära Hull. 10,218 innev. (1871).
Fabrikation af färger och åkerbruksredskap. Liflig
handel med hästar, säd och stenkol.
Beverloo, by i belgiska prov. Limburg, i
Campinen. Ständigt öfningsläger för den
belgiska hären, beräknadt för 15,000 man.
Bewick [bjuick], Thomas, engelsk
träsnidare, f. 1753, d. 1828, införde i
träsnidarekonstens teknik en epokgörande förändring,
derigenom att han började arbeta på ändträ (stock)
och dervid nyttjade instrument, som mycket
likna kopparstickarnas grafstickel. Förut hade
man arbetat på träskifva och med knif. B:s
förnämsta arbeten äro illustrationerna till A
general history of quadrupeds (1790) och
History of british birds (1809).
Bevillningar, statsr., kallas i Sverige med
ett gemensamt namn statsverkets extra ordinarie
inkomster, hvilka riksdagen år efter annat
åtager sig att utgöra till fyllande af de
statsutgifter för följande år, hvilka ej kunna
bestridas genom de ordinarie inkomsterna. 59 §
R. F. föreskrifver, att konungen skall, i
sammanhang med uppvisandet af statsverkets
tillstånd och behof, för riksdagen framställa
förslag rörande sättet att genom bevillningar fylla
hvad staten kan erfordra utöfver de ordinarie
inkomsterna. Det åligger Statsutskottet att
uppgifva huru mycket genom bevillningar bör
utgöras, Bevillnings-utskottet att afgifva
förslag om bevillningsstadgar till riksdagen,
som deröfver beslutar. Sedan riksdagen hos
konungen anmält sina beslut, låter denne, i
fall ändring egt rum i någon förut gällande
bevillningsstadga, utfärda kungörelse om de
vidtagna förändringarna eller den nya stadga
riksdagen fastställt. Bevillnings-förordning
kallas den kungörelse, som konungen på
riksdagens anhållan låter utfärda om den allmänna
bevillning, som riksdagen åtagit sig. Hon hade
förr andra namn, t. ex. "kontributionsplakat".
Vid alla från och med år 1861 utkomna
bevillningsförordningar finnes såsom bilaga fogad
en instruktion för taxeringsförrättningarna med
afseende på föreslåendet och fastställandet af
de afgifter, som äro inbegripna under allmänna
bevillningar och beroende af taxering.
Postbevillningen är f. n. anslagen till postverkets
utveckling och fastställes icke årligen af
riksdagen, såsom fallet är med öfriga i 60 § R. F.
nämnda bevillningar. Bevillningarna skola enligt
61 § R. F. utgöras intill slutet af det år, under
hvars lopp ny bevillning af riksdagen blifver
fastställd.
60 § R. F. omtalar sex olika slag af
bevillningar: tullmedlen (för år 1877 beräknade till
21 mill. kr.), "husbehofsbrännerimedlen"
eller bränvinstillverkningsafgiften (13,47
mill.), postmedlen (4,3 mill.),
"chartae-sigillatae" – eller stämpelpappersafgiften (2,2
mill.), accismedlen, samt "hvad hvarje
riksdag dessutom särskildt såsom bevillning sig
åtager" – den senast till 3 mill. beräknade s. k.
allmänna bevillningen (se d. o.). Den gamla
accisen (se d. o.) är afskaffad. Skatten på
tillverkningen af hvitbets-socker, 30,000 kr., är ett
nytt slags accis. Bevillningarna sammanlagda,
44 mill., uppgå numera till betydligt högre
belopp än statsverkets ordinarie inkomster, senast
upptagna till 27,6 mill. (Det bör anmärkas, att
i dessa 27,600,000 "ordinarie inkomster" ingå
jernvägstrafikmedel, beräknade till 16 mill., och
telegrafmedel, 1,330,000.) Någon gång, t. ex. år
1871, har riksdagen beslutit en s. k.
tilläggsbevillning.
Af de i 60 § R. F. nämnda olika slagen af
bevillningar hade ej alla före 1809 bevillnings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
