Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bhagalpur (Bhaugulporc) - Bhagavad-gitâ - Bhamo (Banmo) - Bhâravi - Bhartpur l. Bhurtpur - Bhartrihari - Bhâskara - Bhat - Bhatgaun (Bhatgong) - Bhatti - Bhavabhuti - Bhavalpur, namn på ett furstendöme och en stad i Indien. Se Bahavalpr - Bhiksju - Bhil (Beels, Bhilla) - Bhilsa - Bhopal (Bopaul) - Bhot l. Bhota - Bhrigu - Bhurtpur, britisk vasallstat i Ostindien. Se Bhartpur - Bhuta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ene uppförd af de infödde (i form af en pagod),
den andre af ostindiska kompaniet.
Bhagavad-gitâ ("den helige sången"), en
lärodikt af betydande längd, inväfd som episod
i den stora hjeltedikten Mahâbhârata. Hon
har i Indien nästan lika högt anseende som
Veda-skrifterna och är en af hufvudurkunderna
för kännedomen om de gamle indernas
religionsfilosofi. Texten är utgifven af A. W. v.
Schlegel (1823; 2:dra uppl. 1846) och Thomson (1855).
Flere öfversättningar finnas på europeiska språk.
Bhamo (Banmo), stad i den norre delen af
Birma, vid Tapings inflöde i Iravaddi. 4–5
tusen innev., hvaribland många kineser.
Handel med Kina.
Bhâravi, indisk epiker, lefde sannolikt i 10:de
årh. e. Kr. Han är författare till den stora
epopéen Kirârtârdsjunîjam, hvari den
ungdomlige hjelten Ardsjunas strid med guden Siva
besjunges. Originalet, försedt med en indisk
kommentar, utkom först i Khidirpur (1814). C.
Schütz utgaf 1845 i tysk öfversättning den
förste och den andre sången.
Bhartpur l. Bhurtpur, skyddsstat i
britiska Ostindien, i provinsen Agra, v. om de
nordvestra provinserna. 51,480 qv.-kilom. (935
qv.-mil). 743,710 innev. (1872). Hufvudstaden,
Bhartpur, har omkr. 60,000 innev.
Bhartrihari, en indisk skald, om hvilken
sagan förtäljer, att han var broder till konung
Vikramâditja, som lefde i 1:sta årh. af den kristna
tidräkningen, samt att han efter en vild ungdom
blef eremit och hängaf sig åt de strängaste
botöfningar. Hans namn skyldrar på en
samling af 300 sentenser och ordspråk, hvilka
likväl utan tvifvel härröra från flere olika
författare. Samlingen har sin märkvärdighet såsom
det första stycke indiska poesi, som omedelbart
från indiska språket öfversatts till tyskan (af
missionären Abraham Roger 1653). Kritiskt
utgaf vos dessa gnomiska dikter af v. Bohlen 1833.
Bhâskara, indisk astronom, omkr. 1150 e.
Kr. I den storartade lärodikten
Siddhântaçiromani ("astronomi-stjernprydnad")
systematiserade han hinduernas matematiska vetande.
I B:s arbeten förekomma här och der grekiska
och arabiska ord, som antyda, att han hemtat
sitt vetande äfven ur utländska källor.
Bhat, ostindisk sångare- och
krönikeskrifvarekast, ansedd för en af de bättre hindukasterna.
Bhatgaun (Bhatgong), äfven kallad
Dharmaputra ("lagstaden"), stad i ostindiska
konungariket Nepal. Omkr. 12,000 innev.,
hufvudsakligen tillhörande den hinduiske kasten Bhat.
Bhatti, en indisk skald, som lefde i första
hälften af 6:te årh. e. Kr. och hvilken på sanskrit
författade den efter honom benämnda dikten
Bhattikâvjam, som räknas till den indiska
literaturens konst-epopéer. Originaltexten jämte
kommentar utgafs i Kalkutta 1828. C. Schütz
öfversatte en del af detta verk under titel
"Fünf gesänge des Bhattikâvjam" (1837).
Bhavabhuti, näst Kalidâsa Indiens mest
betydande dramatiske författare, lefde i början
af 8:de årh. Ännu finnas i behåll trenne
skådespel, som obestridligt äro författade af
honom. Ett af dem, Mâlatîmâdhava, ett borgerligt
drama i 10 akter, hvars handling är hemtad
från det indiska sällskapslifvet, är utmärkt
genom figurernas ypperliga karakteristik. (Öfvers.
af Wilson i "Hindu theatre".) Innehållet i de
båda andre dramerna är hemtadt från
hjeltedikten Ramajana. Deras titlar äro
Mahâvîratsjaritra ("drama om den store hjelten";
utgafs 1849 af Trithen) och Uttararâmatsjaritra
("fortsatt drama om Rama"; utgafs 1831). Jfr
Klein, "Geschichte des dramas", 1866.
Bhavalpur, namn på ett furstendöme och en
stad i Indien. Se Bahavalpr.
Bhiksju ("tiggare") är i Indien namnet på
en brahmin i hans sista lefnadsskede, då han
lemnat hus och hem samt lefver af almosor.
Hos buddhisterna betecknar samma ord en
person, som afgifvit fattigdoms- och kyskhetslöfte
samt blifvit förklarad helig.
Bhil (Beels, Bhilla), ostindisk folkstam, som
bebor störste delen af bergstrakterna vid
floderna Tapti och Nerbudda, mellan Malva och
Gudsjrat (Guzerat). Bhilerna, som utgöra
återstoden af Indiens icke-ariska urbefolkning,
utmärka sig genom mod och trofasthet. De äro
mörkbruna till färgen och mycket småväxta
(endast 1,6 m.=5,3 f. höga). De bilda en mängd
smärre stammar, af hvilka de fleste dyrka
brahmanernas förskräckliga gudomligheter. Endast
några få stammar hafva öfvergått till islam.
Qvinnorna behandlas väl och ega rättighet att
gifta om sig. En engelsk tjensteman med titel
af bhil-agent öfvervakar bhilerna. De bland
dessa, som bo på engelskt område, äro
laglydiga undersåtar och röja mottaglighet för
civilisationen. Engelsmännen använda dem till
polissoldater.
Bhilsa, stad i britisk-ostindiska vasallstaten
Gvalior, på högra stranden af floden Betva.
Omkr. 30,000 innev. Förträfflig tobak odlas.
Märkliga ruiner af buddhistiska minnesvårdar.
– B. Var i 2:dra årh. e. Kr. hufvudstad för
riket Malva.
Bhopal (Bopaul), vasallstat i britiska
Ostindien, n. om floden Nerbudda, s. om
Scindia-staterna, omfattar 17,730 qv.-kilom. (322 qv.-mil)
och har omkr. 663,000 innev. Landet
genomstrykes af Vindja-bergen. Fursten förer titeln
"nabob". Hufvudstaden, som likaledes heter
Bhopal, har omkr. 30,000 innev.
Bhot l. Bhota (af tibetanska phod, kunna),
namn på en tibetansk folkstam, som bebor
höglandet på Himalajas norra sida och en del af
de högsta sträckningarna åt söder. Denne
folkstam är mycket uppblandad med hinduiska
element. Namnen bhotija och bhuthja äro
indiska förändringar eller korruptioner af formen
bhot.
Bhrigu, Ind. mytol., ursprungligen
benämning på mystiska väsenden, som uppfunnit
elden och gifvit honom åt menniskorna, är i den
senare hindu-literaturen namn på en högt
prisad mytologisk personlighet, en af de sju vise
och Brahmas son.
Bhurtpur, britisk vasallstat i Ostindien. Se
Bhartpur.
Bhuta, Ind. mytol., en ond ande, ett spöke,
som inblåser lif i döda och mördar lefvande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
