Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blesson, Johann Ludwig Urban - Blessyr (Fr. blessure), sår, åstadkommit genom vapen. Jfr Blessera - Bleu de Lyon, Lyon-blått, kem., kallas ett blått, af anilin beredt färgämne (Se Anilinfärger) - Blialt l. Bliant - Blicher, Steen Steensen - Blicka, zool. Se Björkna - Blida, ett slags belägringsmaskin, af i det närmaste samma konstruktion som ballisten - Blidah - Blidberg, Per Fredrik - Blide-månad (Bilde-månad) - Blidsberg - Blidö - Bligh, William - Blind, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
direktör för den af honom sjelf grundade
preussiska ränte- och kapital-försäkringsanstalten.
Hans flesta literära arbeten afhandla
befästningsfrågor. Under de sista fyratio åren af sitt lif
var B. redaktör för "Miritär-literatur-zeitung".
Blessyr (Fr. blessure), sår, åstadkommet
genom vapen. Jfr Blessera.
Bleu de Lyon [blö dö liå’ng], Lyon-blått,
kem., kallas ett blått, af anilin beredt färgämne
(se Anilinfärger).
Blialt l. Bliant (Med.-lat. blialdum,
bliaudum), ett slags dyrbart sidentyg, som brukades
i Norden under medeltiden. Dess beskaffenhet
är ej närmare känd.
Blicher, Steen Steensen, dansk novellist
och skald, föddes d. 11 Okt. 1782 i närheten
af Viborg. Ehuru han i sin ungdom var
mycket sjuklig, tog han studentexamen 1799, och
sedan han under en tids vistelse på Falster,
der han innehade informatorsplats, genom flitig
och stark motion återvunnit sin helsa, tog han
1809 teologie kandidatexamen. 1810
utnämndes han till adjunkt vid Randers’ latinskola; men
emedan lönen ej räckte till för hans familjs
underhåll, tog han afsked redan året derpå och
flyttade till Randlev, der han stannade till 1819
såsom arrendator af sin faders prestgård.
Sistnämnda år utnämndes han till kyrkoherde i
Torning (nära Viborg) och 1826 till enahanda
befattning i Spentrup (vid Randers). – B. hade
ett svårmodigt lynne, hvilket fick ständig näring
af den dystra jylländska naturen och dessutom
förbittrades af hans stora fattigdom samt ett
genom hustruns sträfva lynne olyckligt äktenskap.
Bekymren i hemmet och en oemotståndlig lust
att jaga ökade hans benägenhet att vistas ute
på mark och hed under Jyllands nästan alltid
stormige och molndigre himmel. Han led djupt
af sin sorgliga belägenhet, men han mäktade
jämväl uppfatta bekymrens löjliga sida. Till
skaplynnet var han i grunden nära befryndad med de
sege, allvarsamme och ändå äkta nordiskt
humoristiske jutarna. Derför var han synnerligen
väl egnad att gifva ett lifligt och friskt uttryck
för den egendomliga poesien i det jylländska
natur- och folklifvet. Han var ock en
ovanligt flitig författare. Hans första literära arbete
är en god öfversättning af Macphersons Oisian
("Ossians digte", 1807–09), hvilkas dystra
naturskildringar och vemodsfulla lyrik lifligt tilltalade
hans skaldelynne. Längre fram utgaf han bl.
a. ett band Digte (1814) och senare
Sneeklokken, en poetisk nyårsgåfva (1826). Genom dessa
arbeten och i synnerhet genom hans noveller
– dels tryckta i tidskrifter ("Nordlyset" m. fl.),
dels särskildt utgifna i flere efter hand utkomna
småband – eröfrades, kunde man säga, för alltid
en ny provins åt det danska
nationalmedvetandet. Synnerligen förträfflig är E bindstouw,
en liten serie af berättelser och skaldestycken
på det jylländska allmogemålet. Äfven i många
bland de på vanlig danska skrifna novellerna
(En landsbydegns dagbog, Röverstuen,
Hosekrämmeren, Himmelbjerget m. fl.) framträder
den jylländske folktypen med en inre sanning
och en yttre åskådlighet, som gjort, att man
med rätta kallat B. den danska (och norska)
bondenovellens fader. Som dramatisk författare
framträdde han genom bl. a. skådespelet
Johanne Grey (1825), men utan att göra lycka.
Hans noveller hafva blifvit samlade och utgifna
i flere upplagor: Samlede noveller (1842–43),
Gamle og nye noveller (1846–47), Blichers
noveller (3:dje uppl. 1861–62). Hans lyriska
skaldestycken äro samlade i två band Digte
(2:dra uppl. 1871). – Under de senare
lefnadsåren verkade B. ifrigt för det nationella
folklifvets återuppväckande. Han är upphofsman
till de patriotiska folkfester och folkmöten,
hvilka med sina sånger och tal kunna sägas
utgöra en institution i det danska
samhällslifvet. Han dog d. 26 Mars 1848, just vid den
tid då nationalkänslan slog ut sin fagraste
blomma i den fosterländska resningen mot
slesvig-holsteinismen. I Viborg restes 1866 en
bildstod till hans minne. C. R.
Blicka, zool. Se Björkna.
Blida, ett slags belägringsmaskin, af i det
närmaste samma konstruktion som ballisten.
Blidah, stad i franska prov. Alger i Afrika,
s. om staden Alger. 8,113 innev. (1872).
Betydlig vin- och fruktodling. Medelpunkt för
provinsens handel. B. har flere gånger härjats
af svåra jordbäfningar.
Blidberg, Per Fredrik, musiker, f. 1785,
inträdde 1806 på ämbetsmannabanan, blef 1817
protokollssekreterare i krigsexpeditionen och
dog 1866. B., som värderades ej mindre
såsom fin och grundlig musikkännare och
kritiker än såsom melodisk viskompositör,
utgaf Skaldestycken ur Poetiska kalendern, satta
i musik med ackompagnement af pianoforte.
Under Dalmans redaktion skötte han
musikafdelningen i Dagligt allehanda. A. L.
Biide-månad (Bilde-månad), gammalt
svenskt namn på senare delen af Mars och
början af April. Namnet har uppkommit deraf,
att vinterkölden under denna tid börjar gifva
vika för en blidare väderlek.
Blidsberg, socken i Elfsborgs län, Redvägs
härad. Arealen 2,609 hekt. (5,286 tnld). 34 7/8
ofm., 21 9/32 fm. mtl. 826 innev. (1875). Jämte
Dalum och Humla utgör B. ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Skara stift, Redvägs
kontrakt.
Blidö, skärgårdssocken i Upland, Stockholms
län, Frötuna skeppslag, består af öarna Yxlan,
Blidön, Oxhalsen, Östra Lagnö m. fl. samt en
oräknelig mängd skär. Arealen 5,069 hekt.
(10,268 tnld). 37 1/2 ofm., 25 3/8 fm. mtl. 1,290
innev. (1875). Annex till Länna, Upsala stift.
Sjuhundra kontrakt.
Bligh [blej], William, engelsk amiral, f. 1753,
d. 1817, gjorde med Cook en resa kring jorden
och blef 1789, under en färd från Otahejti till
Vestindien, af sitt manskap, som af hans
stränghet tvingats till myteri, satt i en båt och
öfvergifven. Han räddade sig till England. Af den
upproriska besättningen begåfvo sig några
medlemmar till ön Pitcairn. Denna händelse gaf
Byron ämnet till "The island, or Christian and
his comrades".
Blind, Karl, tysk revolutionsman, publicist,
f. 1820 i Mannheim, hade redan som student i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
