Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bofink - Bofors - Bog, Slav., gud, förekommer ofta i sammansättningar - Bog, skeppsb. - Bogankare, sjöv. Se Ankare - Bogatzky, Karl Heinrich von - Bota ut l. Sätta af (ankare). Se Afboga - Bogband, skeppsb. Se Band 1 - Bogdanovitsch, Ippolyt Fedorovitsch - Bogdo lama, tibetansk öfverste-prest. Se Lama - Bogdo-Oola - Bogdsja, ö i Egeiska hafvet. Tillhör Turkiet. Se Tenedos - Boge - Bogen - Bogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kortare, mera kullriga näbb utmärka sig
gråfinkarna, eller (som de allmännare kallas)
gråsparfvarna, och genom sitt starkare näbb och
nästan rak fjädergräns mellan näbbet och
kinderna samt genom en egendomlighet i de inre
smällpennornas form skiljer sig stenknäcken
från det tredje slägtet af skandinaviska foglar
utaf denna familj, ädelfinkarna, till hvilka
bofinken och norrqvinten höra. De sistnämnde
skiljas lätt från hvarandra genom bakryggens
färg, som hos norrqvinten är hvit, men hos
bofinken grön. Den senare – lika omtyckt som
allmän, allt från granskogens eller lägre delen
af tallskogens regioner i Lappland ända till
södra Europa eller norra Afrika (på de
sistnämnda trakterna dock endast som flyttfogel),
en af vårens budbärare i våra trakter – är
öfverallt väl känd genom sin rörlighet och sin
sång, hvilken dock utmärker sig mer genom
klarhet än omvexling. Hannen skiljer sig från
honan derigenom att hans panna är svart vid
näbbroten och den öfrige delen af hufvudet
gråblå utom kinderna, som äro rödbruna;
sistnämnda färg sträcker sig äfven ned på hals och
bröst, på hvilka kroppsdelar honan är mattare
färgad i gråbrunt. Vid uppflygten kännes
bofinken lätt genom de hvita tvärbanden på
vingarna och de yttre stjertpennornas hvita fält.
Hans flygt går i vågiga bukter. Hans bo är
fast sammanfogadt till ett tjockt, skålformigt
halfklot och beklädt med lafvar och mossa till
förvillande likhet med den gren, som bär det.
Båda makarna rufva under fjorton dagars tid
de 3–5 blekt gråblåa äggen, som äro tecknade
med mörka punkter och streck, och ungefär
lika lång tid mata de sina ungar med insekter
och larver. Hvarje år lägga de två kullar, den
förste straxt efter löfsprickningen, den andre
vid midsommarstiden. Derunder tåla de ej gerna,
att någon af deras eget slägte befinner sig allt
för nära; hannarna täfla med hvarandra i sång
och kämpa i svartsjuka både med näbb och
klor. Liksom de flesta af våra småfoglar, är
bofinken till icke ringa nytta för skog och
trädgård, derigenom att han förtär skadliga insekter;
de frön, af hvilka han eljest lefver, tillhöra för
det mesta ogräs, barrträd, al eller björk. I
fångenskap lefver han tämligen lätt och hålles på
många ställen i högt värde för sin sång. F. A. S.
Bofors, säteri med bruk, beläget inom
Karlskoga bergslag i Örebro län, hade tillhört
medlemmar af slägterna Bielke, Flygge, Robsahm
och Lagerhjelm m. fl., innan det 1873 öfvergick
till det då bildade aktiebolaget Bofors-Gullspång
(aktiekapital: minst 1,500,000 kr., högst 5,000,000
kr.). Der finnas stångjernsbruk, manufakturverk,
valsverk, stålugn, qvarn, såg, tegelbruk och
grufvor. Vid bruket uträcktes 1871 ända till
6,124,925 kilogr. (144,090 ctr) stång- eller
ämnesjern, och tillverkningen var nämnda år större
der än på något annat bruk i Sverige.
Bog, Slav., gud, förekommer ofta i
sammansättningar.
Bog, skeppsb., främre delen af fartygets
afrundade sidor, ifrån förstäfven och till midt för
den främsta masten eller der rundningen
upphör. Bogen säges, allt efter sin olika form,
vara skarp, fyllig, tvär, utfallande o. s. v.
Under innevarande århundrade har denna form
undergått betydlig förändring; numera bygges
bogen mycket skarpare, synnerligast på
ångfartyg. Fartygets välsegling beror dock icke
helt och hållet af bogens form, utan nästan
ännu mera af formen på fartygsbottnen och
låringen. – För att angifva den ungefärliga
riktningen af ett föremål, som synes inom 45 graders
vinkel på endera sidan om en punkt rätt för-ut
från fartyget, säges föremålet synas på lä,
lovarts, styrbords eller babords bog; synes
föremålet deremot i ungefärligen 45 graders vinkel,
eller i kranbalkens riktning, säges det vara
kranbalksvis. (Se fig. i art. Bogspröt.) R. N.
Bogankare, sjöv. Se Ankare.
Bogatzky, Karl Heinrich von, tysk
andlig författare, tillhörande Speners skola, f. 1690
i Jankova i Schlesien, d. 1774 i Halle, var
kammarjunkare hos hertig Kristian af
Sachsen-Saalfeld. Hans förnämsta skrift är Güldenes
schatzkästlein der kinder Gottes (1718; 47:de
uppl. 1862), som öfversatts till de flesta
europeiska språk, äfven till svenska, under olika
titlar och i flere upplagor.
Boga ut l. Sätta af (ankare). Se Afboga.
Bogband, skeppsb. Se Band 1.
Bogdanovitsch, Ippolyt Fedorovitsch,
rysk skald, f. 1743, d. 1803 som president i
riksarkivet, författade bl. a. den komiska
hjeltedikten Dusjenka (1778), en fri och spirituel
efterbildning af Lafontaines "Psyche". Med
hänsyn till frisk kolorit och behaglig stil
öfverträffar denna dikt på många ställen sjelfva
det franska mönstret. 1778 trädde B. i spetsen
för "S:t Petersburger bote", vid hvars
redaktion han lär hafva fått bidrag af Katarina II.
På dennas uppmaning utgaf han en värdefull
"Samling af ryska ordspråk" (1785). Hans
samlade arbeten utkommo i Moskva 1809–10.
Bogdo, ett af kalmuckernas heliga berg i
ryska guvern. Astrakan, 50 kilom. (7 mil) ö. om
Tsjernyjar. Det är 135 m. (555 f.) högt. Vid
foten deraf ligger en mycket gifvande saltsjö
med samma namn, hvilken likväl ej bearbetats
sedan 1793.
Bogdo lama, tibetansk öfverste-prest. Se
Lama.
Bogdo-Oola, den mellerste delen af
bergskedjan Tian-Sjan i öst-asiatiska höglandet.
Höjden minst 6,300 m. (21,220 f.).
Bogdsja, ö i Egeiska hafvet. Tillhör
Turkiet. Se Tenedos.
Boge, socken i Gotlands norra härad.
Arealen 3,632 hekt. (7,357 tnld). 10 1/4 ofm., 8 7/8
fm. mtl. 501 innev. (187 ). Annex till Othem,
Visby stifts norra kontrakt. Kyrkan, som är
byggd i spetsbågstil, eger märkliga portaler
och fönster. Den kringliggande trakten är rik
på stenkummel.
Bogen, kapellförsamling i Värmlands län,
Jösse härad. Arealen 7,275 hekt. (14,737 tnld).
506 innev. (1876). Annex till Gunnarskog,
Karlstads stift, Jösse kontrakt.
Bogen, köping i Nedre-Bajern, vid Donau,
n. ö. om Straubing. 1,300 innev. (1871). I
granskapet ligger vallfärdskapellet Bogenberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
