- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
781-782

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boheman, Karl Heinrich - Bohemia, konungariket Böhmens latinska namn - Bohemiens, Fr., böhmare; zigenare; benämning på artister och literatörer, som föra ett oregelbundet lif - Bohemund, furste af Taranto. Se Boemund - Bohlen, Peter von - Bohlssen - Bohnenberger, Johann Gottlieb Friedrich von - Bohnenbergers elektroskop - Bohnstedt, Ludwig - Bohon-upas, bot. Se Antiaris och Upas - Bohord - Bohrer - Bohtori, Alvalid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naturvetenskaperna, började studera, blef student i
Lund 1812 och egnade sig derefter åt juridiken.
Men kort derpå ombytte han än en gång
lefnadsbana och ingick 1813 som underofficer vid
Jönköpings regemente, gjorde fälttåget mot
Norge 1814 och blef 1837 kapten. Sin lediga
tid använde han mestadels till forskningsresor,
på hvilka han oftast åtföljdes af yngre
vetenskapsidkare. 1837–38 var han förordnad att
föresta intendentsbefattningen vid zoologiska
riksmuseum i Stockholm, och 1841 kallades han af
Vetenskaps-akademien till professor och
intendent för de entomologiska samlingarna. Dessa
ökades af honom derigenom att han dit skänkte sin
egen under 30 år sammanbragta insektsamling.
Såsom intendent utgaf B. Årsberättelser om
framstegen i insekternas, myriapodernas och
arachnidernas naturalhistoria
för 1840–56
(1843–59). Dessutom författade han bl. a. Nya svenska
homoptera beskrifna
(1847), Insecta Caffrariae
(1848–57, der han beskref de af J. A.
Wahlberg 1838–45 samlade afrikanska insekterna),
vidare Bidrag till Gottlands insektfauna (1850),
Monographia cassididarum I–IV (1850–62),
Entomologiska anteckningar under en resa i
södra Sverige 1851
(1852) samt Catalogue of
coleopterous insects in the collection of the
British museum. Part IX. Cassididae
(1856). B.
ordnade och förtecknade de med fregatten
Eugenie från hennes verldsomsegling hemförda
entomologiska samlingarna. Ledamot af
Vetenskapsakademien 1838. Död d. 2 Nov. 1868.

Bohemia, konungariket Böhmens latinska namn.

Bohemiens [båemiä’ng], Fr., böhmare;
zigenare; benämning på artister och literatörer, som
föra ett oregelbundet lif.

Bohemund, furste af Taranto. Se Boemund.

Bohlen, Peter von, orientalist, f. i
Oldenburg 1796, blef 1828 professor i orientaliska
språken vid högskolan i Königsberg. Död 1840.
Bland hans verk må nämnas Das alte Indien
(1830–31) och kommentaren Die Genesis,
historisch-kritisch erläutert
(1835), som var särdeles
rik på nya idéer. Dessutom utgaf han bl. a.
Bhartriharis "Sententiae" (1833 på sanskrit och
latin, 1835 på tyska) och Kalidasas
"Ritusanhára" (1840, på sanskrit, latin och tyska).

Bohlssen, en i närheten af Lüneburg
belägen by, i hvars granskap man 1873 till en del
utgräfde en större begrafningsplats från den
förkristna tiden.

Bohnenberger, Johann Gottlieb
Friedrich von,
tysk matematiker och astronom, f.
1765 i närheten af Stuttgart, d. 1831 som
professor i Tübingen, uppfann ett efter honom sjelf
benämndt elektroskop (se nedan) och en
rotationsapparat (se d. o.), som på Napoleons
befallning blef införd i alla franska skolor.

Bohnenbergers elektroskop, fys., är ett
mycket känsligt instrument, hvarmed man
pröfvar om en kropp är elektrisk och bestämmer
arten af hans elektricitet. Närstående figur
visar instrumentets inrättning. I en trälåda med
sidoväggar af glas är innesluten en s. k. torr
stapel (a), från hvars båda ändar eller poler
utgå koppartrådar (b och d), som sluta i
metallskifvorna X och Y. Dessa skifvor äro ständigt

laddade med oliknämniga elektriciteter från
stapelns båda poler. Midt emellan dem hänger
ett guldblad. Vidrör man den öfverst på
instrumentet anbragta metallskifvan med en kropp,
som är laddad med positiv elektricitet, så
meddelar sig denna till guldbladet, och detta
drages intill den skifva, som står i förbindelse med

illustration placeholder


stapelns negativa pol. Har kroppen negativ
elektricitet, slår guldbladet ut åt motsatt håll. Är
åter kroppen oelektrisk, förblifver guldbladet
utan rörelse. Instrumentet uppfans af
Bohnenberger, men förbättrades af Fechner till den
form, som i figuren återgifves. R. R.

Bohnstedt, Ludwig, tysk arkitekt, f. 1822
i Petersburg, studerade 1839–42 i Berlin och
Italien samt begaf sig derefter åter till
Petersburg, der han 1858 blef professor vid
konstakademien. 1863 flyttade han till Gotha, der
han fortfarande är bosatt. En mängd
byggnader (offentliga och privata) i Petersburg,
Moskva, Riga, Baden-Baden och Gotha äro
utförda af honom. Han hör till de mest
produktive och rikast begåfvade af Tysklands nu
lefvande arkitekter. Hans storverk äro ritningarna
till riksdagspalatset i Berlin.

Bohon-upas, bot. Se Antiaris och Upas.

Bohord (T. buhurd, Med. Lat. bohordicum),
en under medeltiden bruklig tornérlek, hvarvid
anfall gjordes på en låtsad fästning.
Merendels tages dock ordet i samma bemärkelse som
dust eller tornej.

Bohrer, tysk musikalisk konstnärsfamilj, hvars
mest framstående medlemmar voro bröderna
Anton (violinist, f. 1783) och Max (violoncellist,
f. 1785), hvilka tillsammans gjorde konstresor
genom nästan hela Europa (Stockholm 1814) och
under kortare tid hade anställningar i Berlin och
Paris. Anton blef slutligen, 1834, konsertmästare
i Hannover och dog 1852. Max blef 1832
konsertmästare i Stuttgart, gjorde sedan å nyo
konstresor (Amerika 1842, Stockholm 1847) och dog
1867. Han räknas bland violoncellspelets främste
representanter. – Antons dotter Sophie (f. 1828)
blef för sitt färdiga och kraftfulla pianospel
kallad "en qvinlig Liszt". A. L.

Bohtori, Alvalid, arabisk skald, f. omkr.
821, d. 897, anses såsom en af de tre störste
arabiske skalderna under de trenne första
århundradena efter Muhammed. Man har af
honom en "divan" af 835 dikter (finnes i
handskrift i biblioteket i Paris). Han föranstaltade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:34:01 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free