Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boktryckarekonst (Boktryckerikonst) l. Typografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brocarios i Pampelona (från 1495), i
synnerhet genom den derstädes 1514–17 tryckta
polyglottbibeln. I Granada trycktes den första
arabiska grammatikan med spanska typer. Madrid
fick ej eget tryckeri förr än år 1500.
i) Portugal hade judarnas religionsifver att
tacka för boktryckarekonstens införande. I
Lissabon tryckte rabbi Zorba och Raban Eliezer
1489 en kommentar till pentatevken med
rabbinska typer. 1495 börjades trycket af latinska
och portugisiska böcker genom Nikolaus från
Sachsen. Af betydenhet var Joh. Gerling, som
1494–1536 tryckte i Braga. Portugals nuv.
förnämsta tryckeri är "imprensa nacional", som
mycket bidragit att utbilda den typografiska
konsten.
k) I Polen, Litauen och Galizien hafva
judarna och jesuiterna förtjensten af
boktryckarekonstens införande. I Krakov anlades 1491
en officin af Zvaybold Frank, som uppfostrats i
Nürnberg, och 1625 likaledes en i Varsjav.
Ostrog, i Volhynien, är berömdt för den
derstädes 1581 fulländade bibeln på gammalryska.
l) I Ryssland dröjde det tämligen länge,
innan någon inhemsk boktryckare framträdde.
De äldsta arbetena på slaviska trycktes i andra
land. Den förste ryske tryckorten är
Tsjernigov (1493). Moskva erhöll först 1553 en press
(det första med årtal och tryckort försedda
verket är från 1564). Denne press förstördes vid
Moskvas eröfring af polackarna (1611); först
1644 uppsattes der en ny. Peter den store
lät i Holland skära och gjuta ryska typer samt
upprättade 1704 ett synodaltryckeri i Moskva.
Petersburg blef vid sin anläggning äfven
tryckort, och pressar fördes dit från Moskva.
Den första der tryckta boken utkom 1713, men
redan förut (1711) hade en tidning utgått
derifrån. De första kinesiska trycken utkommo i
Petersburg (1730). I Riga anlades tryckeri
1588, med privilegier af Sigismund; Dorpt fick
en officin 1642.
m) I Turkiet var boktryckarekonsten länge
förbjuden såsom en svartkonst, och hennes
utöfvande var ifrån 1483 belagdt med dödsstraff.
I trots deraf voro dock, från 1490, judarna
rastlöst sysselsatta i dolda verkstäder. Först 1727
lyckades det Ibrahim effendi att vinna tillåtelse
till anläggande af tryckerier. Han förfärdigade
sjelf, efter mönster från Leiden, matriserna
och göt typerna för kejserliga tryckeriet i
Konstantinopel. I Turkiets fleste städer var det
judar och kristna, först i senaste tider
muhammedaner, som utöfvade boktryckarekonsten.
n) Äfven i Grekland trycktes redan på
1500-talet af judar och med ambulatoriska pressar.
Först 1817 inrättades i Korfu ett fast tryckeri;
senare hafva äfven Korint, Athen (hvars
förste pressar voro en gåfva af lord Stanhope),
Nauplia (dit pressar skänktes af Firmin Didot
i Paris), Missolonghi (der Byron under
frihetskriget inrättade ett tryckeri) fått särskilda
tryckanstalter. Ända till 1820 verkställdes allt
grekiskt liturgiskt tryck hos Nikol. Glyky i
Venezia.
o) I Skandinavien infördes
boktryckarekonsten genom kringresande tyskar. Detta skedde
först i Sverige. Sålunda finna vi, att redan
1474, eller straxt derefter, Vita sive legenda
cum miraculis Katherine trycktes i Stockholm.
Kort derpå följde Dyalogus creaturarum
moralizatus, tryckt af tysken Johan Snell 1483.
Från 1491 fans i Stockholm ett stadigvarande
tryckeri, hvars första alster utgjordes af
aflatsbref och handböcker för gudstjensten
(Breviarium Strengnense och Breviarium Upsalense),
tryckta af Joh. Fabri, som äfven tryckte den
första boken på svenska (1495): Aff dyäfwlsens
frästilse, af Joh. Gerson. I Vadstena anlades
1495 ett tryckeri, som dock nedbrann s. å. I
Upsala tryckte Paul Griis 1510–19 flere
arbeten till kyrkligt bruk äfvensom skolböcker,
legender m. m. Han efterföljdes några år
senare af Georg Richolff från Lybeck.
Söderköping fick 1523 genom biskop Brask ett
tryckeri, hvilket dock på konung Gustafs
befallning nedlades 1526 för att ej vara "thet
prenterii till förfong, som nw j Stocholm med
swaar kost vpretthet är". Det af Gustaf I
inrättade kongl. tryckeriet anlades sannolikt 1525
och blef reformatorernas organ. Derifrån
utgick bl. a. Nya testamentet af 1526.
Bibelupplagan af 1541 deremot trycktes i Upsala af
den förut nämnde Richolff, som ännu en gång
inkallats till Sverige, men efter väl förrättadt
uppdrag återvände till sitt hemland, der han
ännu 1556 utöfvade sitt yrke. Efter hans
afresa förblef Upsala länge (1542–1612) utan
boktryckeri; först i Maj 1613 lät Gustaf Adolf
genom Eskil Mattsson inrätta ett sådant
derstädes. Stockholm var dock allt framgent
Sveriges förnämste tryckort. Bland 1600-talets mera
framstående boktryckare i Stockholm böra
nämnas Henr. Keyser och Georg Burchardi; bland
1700-talets Peter Momma, H. Fougt och J. S.
Ekmansson. Af äldre tryckerier böra
ytterligare nämnas de i Vesterås (inrättadt i Nov.
1621 af bisk. Joh. Rudbeck), Strengnäs (1622
genom bisk. Laurentius Petri Gothus), Kalmar
(1626), Linköping (1635), Åbo (1642,
samtidigt med universitetets inrättande derstädes),
Nyköping (1645), Lund (1663). På Visingsö
fans sedan 1666 ett tryckeri, anlagdt af Per
Brahe d. y., hvilket under hela sin tillvaro
(1666–85) förestods af Joh. Kankel från Pommern.
Sammanlagdt trycktes der 35 skrifter, af hvilka
många numera äro ytterst sällsynta.
Tryckeriernas antal i Sverige uppgick år 1740 till 18
(hvaraf 8 i Stockholm) och 1873 till 143 (i
Stockholm 28). På dem alla sysselsattes 1870
omkr. 1250 personer, hvaribland 67 qvinnor.
Pressarnas antal utgjorde vid samma tid 300,
hvaraf 100 maskinpressar. – Boktryckeri får i
Sverige anläggas i stad eller inom ett afstånd
derifrån af högst en half mil, utan hinder af
någon särskild författning, äldre privilegier eller
något boktryckerireglemente.
I Danmark trycktes den första boken,
Descriptio obsidionis iirbis Rhodiae, 1482 i Odense
af samme Joh. Snell, som året derpå tryckte i
Stockholm (se ofvan). Af stor betydelse var
Gottfreds af Ghemen tryckeri i Köpenhamn
(1490–1510), der den första boken på danska
språket, Den danske riimkrönike, trycktes 1495.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
