Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bon jour, Fr., god dag. Se Bon - Bonjour - Bonjour, Casimir - Bonkeflod, socken i Malmöhus län. Se Bunkeflo - Bonk-åra l. Bunkåra, sjöv. Se Åra - Bon mot, Fr., qvickhet. Se Bon - Bonn - Bonne - Bonnechose, François Paul Emile Boisnormand de - Bonnemère, Joseph Eugène - Bonner, Edmund - Bonnet - Bonnet, Charles de - Bonnett, sjöv. - Bonnettering, befästningsk. Se Bonnet - Bonneuil, Etienne de, byggmästare. Se Bonnueill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bon jour [bångsjour], Fr., god dag. Se Bon.
Bonjour [bångsjour], Fr., en i Sverige
bruklig benämning på ett slags lifrockar, så kallade,
emedan de förr begagnades vid morgon- och
förmiddagsbesök.
Bonjour [bångsjour], Casimir, fransk
skådespelsförfattare, f. 1795, d. 1856, gjorde en
ovanlig lycka med sitt första teaterstycke, La mère
rivale (1821). Af ännu större värde äro
L’éducation ou les deux cousines (1823) och Le
mari à bonnes fortunes (1824).
Bonkeflod, socken i Malmöhus län. Se
Bunkeflo.
Bonk-åra l. Bunkåra, sjöv. Se Åra.
Bon mot [bångmå], Fr., qvickhet. Se Bon.
Bonn, kretsstad i preussiska regeringsområdet
Köln, vid Rhen, fordom residens för kurfursten
af Köln. 28,114 innev. (1875). B. eger ett
universitet, med omkr. 1000 studenter, stiftadt
1818, ett bibliotek med 120,000 bd, museum,
botanisk trädgård, observatorium m. m.
Domkyrkan förskrifver sig från år 1270. Betydlig
handel. Staty af Beethoven (som föddes i Bonn
1770).
Bonne [bånn], Fr., egentl. fem. af bon, god;
uppfostrarinna och vårdarinna af små barn.
Bonnechose [bånnösjås], François Paul
Emile Boisnormand de, fransk historiker
och skald, f. 1801, var 1830–48 bibliotekarie
i S:t Cloud och 1850–53 i Versailles och
Trianon. Hans dikt La mort de Bailly (1833)
prisbelönades af franska akademien, och hans
Histoire de France (1834) upplefde 1874 sin
16:de upplaga. Bland hans öfriga arbeten är
att märka Les réformateurs av ant la réforme
du XV siècle o. s. v. (1844, 3:dje uppl. 1860).
Bonnemère [bånnömär], Joseph Eugène,
f. 1813, är författare till åtskilliga värdefulla
kulturhistoriska arbeten, såsom Histoire des
paysans 1200–1860 (1856; 2:dra uppl. 1874), La
France sous Louis XIV (1864) och Histoire
populaire de la France (1874). Under slutet af
1850-talet meddelade han i den ryska tidningen
"Ruski-vestnick" en serie bref, Sur la
situation actuelle des paysans et de l’agriculture en
France, hvilka väckte stort uppseende.
Bonner [-ör], Edmund, engelsk biskop, f.
1500, blef 1540 biskop i London och 1549
inspärrad i fängelse för sin fientlighet mot
protestanterna. Sedan han vid drottning Marias
tronbestigning (1553) blifvit frigifven,
hämnades han genom en ifrig förföljelse mot sina
motståndare; han vållade 200 menniskors död på
bålet. Under Elisabet vägrade han aflägga
supremat-eden och kastades för den skull åter i
fängelse, der han dog 1559.
Bonnet [-ne], Fr., egentl "mössa", och
Bonnettering, befästningsk. Stundom uppföras
bakom bröstvärnen jordbankar, träställningar e. d.
såsom uppställningsplats för kanoner, hvilka
skola skjuta öfver bröstvärnets öfre plan (krön).
Sålunda uppställda kanoner äro naturligtvis mera
utsatta för den fientlige elden än de, som
uppställas på marken och skjuta genom en öppning
på vallen (skottglugg, embrassur). Till skydd
för de förstnämnde brukar man på sidorna om
hvarje kanons yttersta skottlinie åt hvardera
sidan (vid sidoriktning) påbygga vallen, så att
ett slags embrassur äfven i detta fall bildas.
En sådan, ofvanpå det egentliga krönet anbragt
jordförstärkning kallas "bonnet", och dess
anbringande kallas "bonnettering". G. U.
Bonnet [-ne], Charles de, schweizisk
naturforskare och filosof, f. 1720 i Genève, d. 1793,
egnade sig först åt juridiken och blef 1742
juris doktor, men sysselsatte sig samtidigt äfven
med naturvetenskapliga studier. Redan vid 22
års ålder var han korresponderande medlem af
vetenskaps-akademien i Paris och ledamot af
"London society". Snart valde han filosofien,
särskildt religionsfilosofien, till sitt
hufvudstudium. Hans ståndpunkt är ren empirism. Liksom
Locke och Condillac härledde han alla
föreställningar ur de sinliga förnimmelserna, och dessa
ansåg han uppstå genom hjernfibrernas
oscillation. Sammanhanget mellan hjernan och
själen förblifver, enligt honom, städse en
hemlighet. Enär själen, fastän sjelf immateriel, ej är
mäktig af tänkande, utom såvida hon är förenad
med en kropp, så kan hon ej häller fortvara
utan i förening med en sådan, ehuru denna kan
vara huru subtil som hälst. Om arten af denna
fortvaro kan man dock ej göra sig någon
föreställning i detta lifvet. – Af B:s skrifter böra
nämnas Traité d’insectologie (1745), Recherches
sur l’usage des feuilles dans les plantes (1754),
Essai de psychologie, ou considérations sur les
operations de l’âme (1755), Essai analytique
sur les facultés de l’âme (1759, 3 uppl. 1775),
Contemplation de la nature (1764) och Idées
sur l’état futur des êtres vivants, ou
palingénésie philosophique (1769). B. utgaf sjelf sina
Oeuvres d’histoire naturelle et de philosophie
(1779–83).
Bonnett, sjöv. 1) Ett slags segel (a), som
i labra (lätta) vindar litsas (fästes) till
underkanten af ett annat segel, för att öka dettas
yta. Bonnetten, hvilken erhåller namn efter
 |
| Bonnett. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
