Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borassus - Borax - Boraxglas, kem. Se Borax - Boraxsyra, kem. Se Borax - Borbeck - Borboriter l. Borborianer - Borch (Bork), Ole - Borch, Kristoffer - Borckhusen, lifländsk ätt. Se Borkhusen - Bord - Bord l. Sköldkant - Borda, sjöv. - Borda - Borda, Jean Charles de - Borddans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jaggara-socker. Frukterna, stora som kokosnötter, äro
stenfrukter och utgöra i Ostindien ett vigtigt
näringsmedel. Veden tjenar till snickare- och
svarfvarearbeten, bladen till nätverk. På
malabariska kusten användas bladen äfven som
skrifmaterial. Ldt.
Borax (af Arab. baurak, salpeter), kem.,
borsyrans natriumsalt, sammansatt enligt formeln
Na2 B4 O7 + 10H2 O (natriumdimetaborat). Det
finnes i Asien och Syd-Amerika upplöst i vissa
saltsjöars vatten. Vid dessa sjöars intorkning
utkristalliserar en oren borax, som förr under
namnet tinkal sändes i handeln. Detta salt,
som numera för det mesta fås derigenom att
borsyra från Toscana mättas med natron, bildar
stora, färglösa prismer, som vid upphettning
pösa upp till en lucker massa, hvilken först vid
glödgningshetta smälter till ett färglöst glas,
boraxglas. Smältande borax upplöser de
fleste metalloxider och gifver med dem glas af
ofta karakteristisk färg. Borax användes äfven
till lödningar af metaller (emedan den i hetta
upplöser det oxidlager, som öfverdrager
metallytorna och hindrar dem från att häfta
vid hvarandra) och ingår äfven såsom
ingrediens i lättsmälta glasyrer på porslin, i emalj
m. m. P. T. C.
Boraxglas, kem. Se Borax.
Boraxsyra, kem. Se Borsyra.
Borbeck, by i preussiska regeringsområdet
Düsseldorf, vid Essen an der Ruhr. Omkr.
17,000 innev. Stenkolsgruvor och betydliga
jernverk.
Borboriter l. Borborianer (af Grek.
borboros, smuts), smädenamn på åtskilliga
gnostiska sekter i 1:sta årh. och på ett
vederdöpareparti i Holland under 16:de årh.
Borch (Bork), Ole, dansk lärd, f. 1626,
utmärkte sig vid Köpenhamns belägring 1659, blef
1660 professor vid universitetet i Köpenhamn och
1675 derjämte bibliotekarie vid kungliga
biblioteket. Sedermera utnämndes han till assessor
i Höjeste ret. Död 1690. Han var utmärkt
såsom latinsk skald, filolog, anatom, kemist och
läkare. Det berättas, att B., under en längre
vistelse vid det florentinska hofvet, blef älskad
af en prinsessa af Medici och fick anbud att
mottaga hennes hand, men att han vägrade på
grund af sin lutherska trosbekännelse. Till minne
af den välvilja, som huset Medici visat honom,
stiftade han 1689 "Collegium mediceum"
(vanligen kalladt "Borchs kollegium") i Köpenhamn,
der 16 mera försigkomna studenter eller yngre
vetenskapsmän för en tid af tre år få bostad
och underhåll. B:s kärlekshistoria är behandlad
i en liten berättelse, "En aftenscene", af Kr.
Winther. C. R.
Borch, Kristoffer, norsk bildhuggare, f. i
Drammen 1817, utbildade sig i Köpenhamn
under Bissens ledning och var någon tid lärare
vid tecknings- och konstskolan i Kristiania.
Sedan 1870 vistas han i Rom, der han uppehöll
sig äfven 1852–54. De bästa bland hans
arbeten äro några skulpturer på Oskarshal,
stiftamtmannen Christies bronsstaty i Bergen och
en David. Y. N.
Borckhusen, lifländsk ätt. Se Borkhusen.
Bord. 1. Skeppsb. Se Bordläggning. –
2. Sjöv. Ombord (Om bord), inne i eller
på fartyget. – Lägga ombord, lägga in till
ett fartyg, af våda eller i fientlig afsigt (i
fredlig afsigt heter det "lägga till vid"). –
Inombords, inom fartygets relingar. –
Utombords, utom fartygets relingar, men dock på
fartyget. – Öfver bord, från fartyget i sjön,
t. ex. kasta öfver bord, falla öfver bord. R. P.
 |
| Bord. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
