Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 997-998 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bourdons metallmanometer, fys. - Bourg en Bresse, stad i franska depart. Ain (Bourgogne) - Bourgeois, fransk författare. Se Anicet-Bourgeois - Bourgeois, Fr., borgare, civilperson - Bourgeoisie, borgareklass - Bourgeois l. Borgis, boktryckarek. - Bourges, stad i franska depart. Cher (Berry) - Bourget, Le, by straxt norr om Paris - Bourgneuf, stad i franska depart. Loire - Bourgogne, fordom en fransk provins - Bourgogne, Louis - Bourgogne-viner, Burgund-viner - Bourgoin, Thérèse Etiennette - Bourgoing, Jean François - Bourgoing, Paul - Bourgraves, "borggrefvar", sedan 1849 vedernamn på en politisk förening af legitimister och orleanister

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inkommer den gas eller ånga, hvars tryck skall
uppmätas, in i det platta röret (ab), som är upplagdt



i en spiral af flere hvarf och från hvars
tillslutne ände (b) visaren (e) utgår. Vid
tilltagande tryck utvidgas spiralen, och visaren föres
mot de högre talen på skalan, hvilka i fig.
angifva trycket i atmosferer (se Atmosfer 2).
Denna manometer är särdeles beqväm att
använda vid ångpannor för iakttagande af
ångtryckets variationer. R. R.

Bourg en Bresse [-ang bräss], stad i franska
depart. Ain (Bourgogne), vid floden Reyssouze.
14,280 innev. (1872). Der föddes astronomen
Lalande 1749. Staden, som eger ett bibliotek
på 25,000 band, fans redan i 4:de årh. under
namnet Tanno (Tanum).

Bourgeois [-sjåa’], fransk författare. Se
Anicet-Bourgeois.

Bourgeois [-sjåa’], Fr. (af bourg, borg),
borgare, civilperson. – Bourgeoisie [-sjåasi],
borgareklass; enligt den socialdemokratiska
terminologien de förmögne borgarena, de besutne,
kapitalisterna, hvilka anses vara
kroppsarbetarnas naturlige fiender.

Bourgeois [-sjåa’] l. Borgis, boktryckarek.,
namn på ett slags typer, mellan petit och
korpus. De användas vanligen till tidningstryck.
Namnet tyder på franskt ursprung, men
brukas ej i Frankrike; der kallas denna typsort
gaillarde.

Bourges [boursch], stad i franska depart.
Cher (Berry), vid floderna Aurons och Yèvres
sammanflöde. 31,312 innev. (1872). Biskopssäte
sedan 252, bibliotek på 20,000 band och ett
universitet, som genom Cujacius vann stort rykte.
Liflig handel. Tillverkning af kläde och knifvar.
B. kallades fordom Avaricum och var en af
Galliens störste och skönaste städer. 42 f. Kr.
eröfrades det af Caesar och upphöjdes, under
namnet Bituricae, af Augustus till hufvudstad i
Aquitania prima. Under medeltiden var det
hufvudstad i landskapet Berry. I B. hafva 17
kyrkomöten hållits, det vigtigaste 1438. Staden
är Ludvig XI:s och Bourdaloues födelseort. B.
har ännu tornprydda murar från romarnas tid
och praktbyggnader från medeltiden. Bland

dessa märkas den gotiske katedralen S:t Etienne
(börjad 845 och afslutad i 13:de årh., en af
Frankrikes vackraste kyrkor) samt kyrkorna
Notre-dame och S:t Bonnet äfvensom slottet.

Bourget [-sje], Le, by straxt norr om Paris,
märkvärdig genom de strider, som föreföllo der
under belägringen af Paris 1870–71.

Bourgneuf [-nö’f], stad i franska depart.
Loire inférieure (Bretagne), vid Bourgneuf-viken.
2,837 innev. (1872), mest fiskare och
ostronfångare. Salt hemtas ur stora saltgölar.

Bourgogne [-gå’nj], fordom en fransk
provins, motsvarande depart. Ain, Saône-et-Loire,
Côte-d’Or och Yonne. (Jfr Burgund.)

Bourgogne [-gå’nj], Louis, hertig af B.,
franske konungen Ludvig XIV:s sonson, f. 1682,
uppfostrades af Fénélon, som kufvade hans vilda
lynne, men gjorde honom bigott och
osjelfständig. 1701 blef han högste befälhafvare öfver
franska armén i Tyskland och 1702 öfver
stridskrafterna i Flandern; men hans fromma,
prestliknande sätt var icke egnadt att skaffa honom
något anseende hos soldaterna, och efter
nederlaget vid Oudenarde (d. 11 Juli 1708), som man
tillskref hans betänkligheter, blef han ett
föremål för allmänt förakt i hären. Efter sin
faders död (1711) blef han dauphin och började
på Ludvig XIV:s uppmaning egna sig åt
statsangelägenheter, men dog plötsligt 1712.
Hertigen af Orléans (sedermera prinsen-regenten)
misstänktes att hafva tagit af daga såväl honom
som hans hustru och son, hvilka dogo nästan
samtidigt med B.

Bourgogne-viner [-gå’nj-], Burgund-viner,
viner från de franska depart. Côte-d’Or, Yonne,
Saône-et-Loire. De utföras öfver staden Beaune
i marknaden. De förnämsta röda sorterna äro
Chambertin och Richebourg; bland de hvita
intager Mont Rachet främsta rummet.

Bourgoin [-gåä’ng], Thérèse Etiennette,
fransk skådespelerska, f. 1781, d. 1833,
uppträdde först på Théâtre de la gaîté i Paris och
tillhörde sedan Théâtre français. På
konstresor till London och Petersburg skördade hon
stormande bifall.

Bourgoing [-gåä’ng]. 1. Jean François,
baron de B., fransk diplomat och skriftställare,
f. 1748, d. 1811, representerade sitt land vid
åtskilliga hof och var 1802–03 fransk minister
i Stockholm. Han var en grundlig kännare af
spanska förhållanden, hvilket bevisas af hans
verk Nouveau voyage en Espagne o. s. v. (1789).
– 2. Paul, baron de B., den förres son, fransk
statsman och författare, f. 1791, var fransk
minister i Madrid 1849–57, blef senator 1862
och dog 1864. Bland hans skrifter må nämnas
romanen Le prisonnier en Russie (1816), Sur
les chemins du fer en Allemagne (1841) och
Souvenir d’histoire contemporaine (1864).

Bourgraves [-gra’v], "borggrefvar", sedan
1849 vedernamn på en politisk förening af
legitimister och orleanister, hvilka, ehuru ej
inbördes harmonierande, 1848 sammanslöto sig
för att beherska den nyvalde presidenten Louis
Napoleon. Partiet, som fick sitt namn efter en
tragedi af Victor Hugo, räknade bland sina
mest framstående män Thiers, Molé,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>