Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bourrée, Fr., musikt. - Bourrienne, Louis Antoine Fauvelet de - Bousquet, Jean Louis - Boussingault, Jean-Baptiste Joseph Dieudonné - Boussol (Fr. boussole), fys. Se Kompass - Boussu sur Haine, köping i belgiska prov. Hainaut - Bouterwek, Friedrich - Bouterwek, Friedrich August - Bouteselle, Fr., milit. - Bouthillier de Rancé, stiftaren af trappistorden - Bouts-rimés, Fr., på förhand bestämda slutrim - Boutwell, George Sewall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Biscaya. Denne dans användes i utvidgad form,
särdeles i 18:de århundradets s. k. sviter, för
olika instrument (af Seb. Bach m. fl.). A. L.
Bourrienne [-riä’n], Louis Antoine
Fauvelet de, fransk statsman, f. 1769, blef 1797
privatsekreterare hos Napoleon I, med hvilken
han varit kamrat på krigsskolan i Brienne. 1802
blef han, till följd af sina fienders anstiftan,
afskedad från sin sekreterarebefattning, sändes
1804 såsom diplomatiskt ombud till Hamburg
och gjorde sig der omtyckt genom en mild
tillämpning af sina stränga instruktioner.
Redan 1810 förutsåg han bourbonernas
återkomst och tog, då Napoleon visade sig
misstrogen mot honom, öppet parti för dem. Efter
andra restaurationen (1815) blef han statsminister
och uppträdde såsom en i högsta grad
frihetsfientlig deputerad. Under Juli-dagarna 1830
förlorade han sin förmögenhet på börsspel och
blef samtidigt dömd till fängelsestraff – hvilket
allt hade till följd, att han blef vansinnig.
Han dog 1834. B. författade bl. a. Mémoires
sur Napoléon, le directoire, le consulat,
l’empire et la restauration (1829).
Bousquet [-ske], Jean Louis, krigare, f.
1664 i Frankrike, måste 1691 såsom hugenott
lemna sitt fädernesland och ingick då i engelsk
tjenst. Sedan fick han anställning i den
holländska och derefter i den sachsiska armén.
I slaget vid Fraustadt (1704) råkade han i svensk
fångenskap och tog då tjenst i Karl XII:s här,
stred tappert i flere fältslag, åtföljde konungen
till Bender, der han 1712 utnämndes till
öfverstelöjtnant, deltog såsom öfverste i slaget vid
Gadebusch (1714) och var med i Norge 1718. Vid
stormningen af Gyldenlöve var han på
stormstegen den främste näst konungen. 1741
utnämndes han till generalmajor, och 1742 fick
han, efter de häktade generalerna Buddenbrock
och Lewenhaupt, befälet öfver den svenska
hären i Finland, men tvangs redan efter några
dagar, till följd af sina företrädares fel, att
kapitulera. I sin förtviflan utropade han vid detta
tillfälle: "Om jag kunde sauvera denna armé,
så ville jag, att de rådbråkade mig dagen efter,
allenast jag finge dö för mitt kära Sverige".
B. adlades 1714 och dog 1747 som
generallöjtnant. Han skildras såsom en tapper och
oförsagd krigsman och derjämte såsom "en galant
hofman, som gjorde sig älskad af alla".
Boussingault [-sänsgå], Jean-Baptiste
Joseph Dieudonné, fransk kemist och agronom,
f. 1802, företog en resa till Columbia i
Syd-Amerika för att upparbeta ett förfallet
gruffält och gjorde samtidigt iakttagelser rörande
de tropiska naturfenomenen. Under det
sydamerikanska befrielsekriget (1809–25) var han
en tid anställd vid Bolivars stab och kom
derunder i tillfälle att vetenskapligt undersöka
Bolivia och Venezuela samt trakterna mellan
Kartagena och Orinocos mynning. Efter sin
återkomst till Frankrike utnämndes han till
professor i kemi i Lyon, och 1839 kallades han till
medlem af Franska institutet. Såsom ledamot
af deputerade-kammaren 1848 tillhörde han de
moderate republikanerna. Kemien, särskildt
dess användning på åkerbruket och
boskapsskötseln, står i stor förbindelse till B. Det var äfven
han, som, i förening med J. B. Dumas, upptäckte
förhållandet mellan luftens beståndsdelar. Flere
bland hans uppsatser hafva samlats under titeln
Mémoires de chimie agricole et de physiologie
(1854). Hans yppersta verk är Traité
d’économie rurale (1844).
Boussol (Fr. boussole), fys. Se Kompass.
Boussu sur Haine [-sy syr än], köping i
belgiska prov. Hainaut, s. v. om Mons. Omkr.
6,700 innev. (1866). Märkvärdigt slott. I
närheten stenkols- och kalkgrufvor. Strid mellan
fransmän och österrikare d. 4 Nov. 1792.
Bouterwek, Friedrich, tysk författare, f.
1765, d. 1828 som professor i filosofi vid
universitetet i Göttingen. Han utgaf en Aesthetik
(1806) och inlade stor förtjenst som
literaturhistoriker genom sin Geschichte der neueren
poesie und beredsamkeit (1801–19). B. var
äfven skald. Som filosof var han ursprungligen
anhängare af Kant, men slöt sig sedermera till
Jacobi. Hans förnämsta filosofiska skrift är Idéen
zu einer allgemeinen apodiktik (1799).
Bouterwek, Friedrich August, tysk
historiemålare, f. 1806, d. 1867, började sina
studier i Berlin och fortsatte dem i Paris under
Delaroches ledning. Efter ett par års vistelse
uti Italien slog han sig ned i Paris och lefde
der till sin död. Han målade hufvudsakligen
framställningar ur mytologien och den bibliska
historien. Bland hans verk må nämnas Orestes,
förföljd af eumeniderna (1833), Isak och
Rebecka (1840) samt Jakob och Rakel (1844).
Bouteselle [-tösä’l], Fr. (af bouter, sätta, och
selle, sadel), milit., den signal, som blåses om
morgonen, då kavallerimanskapet skall sitta upp
till häst.
Bouthillier de Rancé [-tillie dö rangse],
stiftaren af trappistorden.
Bouts-rimés [bou-rime], Fr. (af bout, slut,
och rimer, rimma), på förhand bestämda
slutrim. – Man vet icke när bouts-rimés först
påhittades, men från 1648 ända till 18:de
århundradets slut var det i Frankrikes förnämare
kretsar ett omtyckt sällskapsnöje att skrifva
verser med sådana rim. 1649 utkom den första
franska samlingen af bouts-rimés. Till och med
framstående skalder, t. ex. Molière, roade sig
med denne poetiske lek. 1864 öppnade Dumas
d. ä. i en fransk tidning en pristäflan för
ifyllande af några gifna rim. Omkring tre hundra
personer vågade försöket och fingo den glädjen
att se sina verser samlade i en Recueil de bouts
rimés (1865), som torde utgöra en af
literaturens största egendomligheter.
Boutwell [bau’toäl], George Sewall,
amerikansk statsman, f. 1818 i Boston, i
Massachusetts, började 1840 praktisera såsom, advokat,
blef 1851 guvernör i sin födelsestat och invaldes
1862 i kongressen, der han såsom en af
cheferna för det republikanska partiet ifrigt verkade
för presidenten Andrew Johnsons försättande
i anklagelsetillstånd (1868). Då Grant 1869
blef president, utnämndes B. till finansminister.
Såsom sådan häfdade han protektionistiska
grundsatser, men upprätthöll statens kredit och
främjade i betydande mån statsskuldens minskning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
