Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 1141-1142 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brixen - Brixham - Brizaard l. Britard, Jean-Baptiste - Brizeux, Auguste - Brizo - Brjansk - Brlad, stad i Moldau. Se Berlat - Bro, Brobyggnad (Brygga)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brixen (Lat. Brixina, Ital. Bressanone), stad
i Tyrolen, vid Eisacks och Rienz’ sammanflöde.
4,350 innev. (1869). Säte för en furstbiskop.
Katedral med utmärkta målningar.

Brixham, stad i engelska grefskapet Devon,
s. om Torquay. 4,941 innev. (1871). Betydligt
fiske. Vilhelm af Oranien landsteg der 1688.

Briza L., bot., växtslägte af nat. fam.
Gramineae, kl. Triandria L., ordn. Digynia. Den

svenska floran eger deraf endast en art, Br.
media L. (darrgräs,
skälfgras), hvilken är
en af Skandinaviens allmännast
kända och täckaste gräsarter samt
lätt igenkännes
på sina hjertlika
eller äggrundt
hjertlika, något
hoptryckta, violettbruna,
hvitrandiga, hängande ax.
Vippgrenarna äro hårfina,
till följd hvaraf
axen vid minsta
skakning råka i
rörelse. Deraf
härleder sig växtens svenska namn. Såsom
prydnadsväxter odlas i vårt land Br. maxima
L. och Br. minor L., båda från södra Europa,
den förra utmärkt genom stora, tjocka, aflångt
äggrunda, den senare genom små triangulära
ax. F. R. K.

Brizard [-sar] l. Britard. Jean-Baptiste,
fransk skådespelare, f. 1721, d. 1791, debuterade
1757 och lemnade 1786, under utomordentliga
hedersbevisningar, teatern. Det var på B:s
hufvud, som Voltaire en gång, efter en
representation af "Brutus", på åskådarnas uppfordran
satte en lagerkrans.

Brizeux [brisö], Auguste, fransk skald, f.
1806 i Bretagne, d. 1858. Hans först utgifna
skaldestycke var idyllen Marie (1836), som af
Sainte-Beuve anses för vår tids "jungfruligaste"
dikt. B:s skaldskap utmärker sig för en
behagfull enkelhet och en blid melankoli samt har
öfverallt en lokal (bretagnisk) prägel. Från
Bretagne hemtade han ämnen för nästan alla
sina skildringar: Les ternaires (1841), Les
bretons (1845–47), Primel et Nola (1852) m. fl. –
Hans Oeuvres complètes utkommo senast 1874.

Brizo, Grek. mytol., en gudinna, som
dyrkades i synnerhet på Delos, af qvinnorna, och
ansågs såsom sjöfarandes skyddarinna. Man
offrade åt henne landtdjur och frukter. Sina
orakel meddelade hon i drömmar. –
Brizomanti (af Grek. manteia, spådom), drömtydning.

Brjansk, en af Rysslands äldste bergsstäder,
i guvern. Orel, vid floden Desna. 13,881 innev.
(1867). De store skogarna i granskapet lemna
utmärkt skeppsmaterial, och jernhyttorna
förträffligt stångjern. Betydlig handel med hampa
och ved. Nära B. finnas en gevärsfabrik och
klostret Svinskoi.

Brlad, stad i Moldau. Se Berlat.

Bro, Brobyggnad (Brygga), en af trä,
sten eller jern uppförd konstruktion, som utgör
medel för samfärdsel öfver en ström, kanal,
dalgång, väg e. d. – Allt efter storleken,
beskaffenheten och det speciella ändamålet kallas
brobyggnaden trumma, kulvert, vägport,
bro (i inskr. bem.), viadukt, aqvedukt o. s. v.

En brobyggnads hufvuddelar äro:
grundbyggnaden, underbyggnaden och
öfverbyggnaden. Grundbyggnaden utgör underlaget, hvarpå
det hela hvilar. Underbyggnaden utgöres af
landfästena (vederlagen), mellanstöden (pelarna)
samt isbrytaren, der en sådan är behöflig.
Öfverbyggnaden innefattar den egentliga
brokonstruktionen, hvartill på sin höjd höra
broreglarna med farbanan (brovandringen), trottoarerna
(gångbanorna) samt hand- eller räckverket
(bröstvärnet, barrieren). Konstruktionen får vanligen sitt
namn efter formen och anordningen af broreglarna,
såsom de hufvudsakligaste delarna af
öfverbyggnaden. Dessa reglar äro antingen 1) fribärande,
d. v. s. sådana reglar, som äro nog starka att,
utan någon försträfning i vertikal led, uppbära
belastningen, eller ock 2) sträfvade, upphängda,
de som erhålla stöd under- eller uppifrån, mellan

Spännverk.

Bågspännverk.

Bågspännverk.

Hängverk.

Båghängverk.

de egentliga fasta
brostöden. Anbringas försträfningen
underifrån, får konstruktionen namn af
spännverk(spännverksbroar) och kan
i detta fall utgöras
antingen af raka konstruktionsdelar (rakt
eller vanligt spännverk), såsom
förhållandet är med de allmännaste träbroarna,
eller af bågformiga
konstruktionsdelar, s.
k. bågspännverk,
t. ex. å de hvälfda
stenbroarna m. fl. Får
regeln stöd uppifrån,
benämnes konstruktionen hängverk
(hängverksbroar),
hvilket likaledes utgöres antingen af
raka delar, rakt eller
vanligt hängverk, eller af bågformiga,
båghängverk.

Genom förening
af nyssnämnda konstruktioner
uppkomma spänn-hängverk och
bågspännhängverk,
hvilka kunna vara
mer eller mindre
sammansatta. Brokonstruktioner, å hvilka den stödjande bågen är
konkav uppåt, benämnas vanligen äfven
hängbroar (båghäng-spännverk).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>