Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 1151-1152 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brockfogel, zool. - Brockhaus, tysk familj - Brockhaus, Friedrich Arnold - Brockhaus, Hermann - Brockmann, Johann Franz Hieronymus - Brockmerland och Brockmänner, östfrisiskt land och folk. Se Brockmänner - Brocman, Nils Reinhold - Brod (Broód), stad och fästning i österrikiska regeringsområdet Brod - Broddarp, socken i Elfsborgs och Skaraborgs län - Broddbo, mineralfyndort nära Falu grufva - Broddetorp, socken i Skaraborgs län - Brodén, Carl Johan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på hela familjen Charadriidae, små vadare, hvilka
till sin kroppsbyggnad stå midt emellan
trapparna och snäpporna. Brockfoglarna hafva
klenare näbb än de förre, men starkare och, i
jämförelse med längden, högre näbb än de
senare, hvarjämte de äro i saknad af dessas
känslige, böjlige näbbspets och utdragna
näsborrfåror. I Skandinaviens fauna omfattar
ifrågavarande familj fyra slägten, som kunna
grupperas enligt följande schema.

1.	Baktån är jämförelsevis stor och når marken, när fogeln trampar: Höttringen (Strepsilas).
2.	Baktån är liten eller saknas helt och hållet.
	A.	Näbbet kortare än hufvudet bakom detsamma.
		a.	Vingspetsen trubbig (tredje smällpennan längst): Vipan (Vanellus).
		b.	Vingen spetsig (yttersta smällpennan längst): Pipare-slägtet (Charadrius).
	B.	Näbbet längre än hufvudet bakom detsamma : Strandskatan (Haematopus).

I inskränkt bemärkelse förstås med
brockfogel endast Ljungspolen (Charadrius
pluvialis). F. A. S.

Brockhaus, tysk familj. 1. Friedrich
Arnold B., grundläggare af boktryckeri- och
bokförlagsfirman F. A. Brockhaus i Leipzig, f. 1772
i Dortmund (Westfalen), d. 1823, idkade i
Amsterdam en vidlyftig bokförlagsverksamhet från
1805 till 1811, då han flyttade sin affär till
Altenburg. 1814 antog han firman "F. A.
Brockhaus", och 1817 flyttade han sin verksamhet
till Leipzig, der han tillika, 1818, inrättade ett
tryckeri i stor skala. – B. är mest känd såsom
utgifvare af "Conversationslexikon.
Allgemeine deutsche real-encyklopädie", en
bearbetning af Löbels konversationslexikon, till hvilket
han redan 1808 inköpt förlagsrätten. Detta
arbete utgår f. n. (1878) i sin tolfte upplaga.
Bland de förnämste af hans öfrige
förlagsartiklar må nämnas tidskrifterna "Die zeitgenossen",
"Litterarisches konversationsblatt", "Hermes"
och "Isis". – B:s två äldste söner, Friedrich
B. (f. 1800, d. 1865) och Heinrich B. (f. 1804),
öfvertogo firman, hvilken från 1850 förestås af
Heinrich B. och dennes söner Heinrich Eduard
och Heinrich Rudolph. Firmans utsträckta
verksamhet har föranledt filialers upprättande i
Wien (1864) och Berlin (1871). Etablisseinentet
är f. n. i sitt slag det största i Tyskland. –
2. Hermann B., Friedrich Arnold B:s tredje
son, orientalist, f. 1806, d. 1877, blef 1848
professor i fornindiska språket vid universitetet i
Leipzig och utgaf som sådan kritiska upplagor
af flere österländska verk, bl. a.
Krischnamicras skådespel "Prabodha chandrodaya" (1835),
Somadevas sagosamling "Kathâ-sarit-sâgara"
(1839), "Hafis’ sånger" (1854–61) o. a. B.
deltog äfven i stiftandet af det tyska "Österländska
sällskapet" och redigerade från 1853 detta lärda
samfunds handlingar. Hans arbete Ueber den
druck sanskritischer werke mit lateinischen
buchstaben (1841) är epokgörande.

Brockmann, Johann Franz Hieronymus,
tysk skådespelare, f. 1745. d. 1812, ifrån 1776
anställd vid hofteatern i Wien, ställdes på sin

tid vid sidan af Garrick och Lekain. Sina
förnämste lagrar skördade han såsom Hamlet.

Brockmerland och Brockmänner,
östfrisiskt land och folk. Se Brockmänner.

Brocman, Nils Reinhold, fornforskare, f.
1731 i Norrköping, blef filos. magister i Lund
1751 och åtföljde 1752–54 dansken J.
Langebek på en i arkeologiskt syfte företagen resa
kring Östersjön. 1758 blef han docent i Lund
och ingick 1760 sam kanslist i antiqvitetsarkivet
samt blef 1762 translator i det fornnordiska
språket med titel af assessor och af kongl.
bibliotekarie. Död 1770. B. var en typ för det
förflutna århundradets samlare, hvilkas
forskningar och outtröttliga nit i väsentlig mån
underlättat senare tiders arbete. Af hans skrifter
må nämnas: Sagan om Ingvar den vidtfarne
och hans son Sven, från isländskan öfversatt
(1762), Undersökning om de nordiska
runstenars ålder (1762) och Beskrifning öfver
staden Norrköpings början och äldre öden (utan
tryckår). Sin mesta tid egnade B. åt arbeten,
som numera förvaras i Vitterhets hist. och ant.
akad:s arkiv.

Brod (Broód), stad och fästning i
österrikiska regeringsområdet Brod, vid floden Save.
Omkr. 3,500 innev., hvilka drifva betydlig
skeppsfart samt handel med Turkiet. Midt emot B., i
Bosnien, ligger Turkiska Brod (Burud), en
fästning med 3,700 innev.

Broddarp, socken i Elfsborgs och Skaraborgs
län, Gäsene härad. Arealen 1,559 hekt. (3,159
tnld). 9 1/4 fm. mtl. 350 innev. (1876). Annex
till Eriksbcrg. Skara stift, Ås kontrakt.

Broddbo, mineralfyndort nära Falu grufva,
är ett af stora stenblock af grofkristallinisk
granit öfversålladt fält, hvari en mängd
sällsynta mineral anträffas, såsom stora beryller,
tantalit, gadolinit, pyrofysalit, gahnit.
Broddbo-mineralen undersöktes 1815 af Berzelius och
Gahn. P. T. C.

Broddetorp, socken i Skaraborgs län,
Gudhems härad. Arealen 1,142 hekt. (2,314 tnld).
9 1/2 ofm., 6 7/8 fm. mtl. 279 innev. (1876). Jämte
Hornborga, Sätuna och Bolum utgör B. ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Skara stift,
Vinköls kontrakt.

Brodén, Carl Johan, prest,
läroboksförfattare, f. i Mariestad d. 1 Maj 1818, blef
student i Upsala 1836, filos. kand. 1842, kollega
vid Skara läroverk 1844 och filos. doktor 1845.
Han prestvigdes 1859, utnämndes 1864 till
lektor i kristendom och hebreiska i Skara samt
till kyrkoherde i Vinköls prebendepastorat och
1878 till kyrkoherde i Förslöf (Lunds stift). 1873
deltog han, på kallelse af dåv.
ecklesiastik-ministern, i öfverläggniiigar rörande åtskilliga
läroverksfrågor, och till följd af inträffadt
förfall för biskop Butsch bevistade han s. å. det
andra allmänna kyrkomötet. När vid detta möte
ett af särskilda komiterade utarbetadt förslag
till förklaring af Luthers lilla katekes förevar
till behandling, yttrade B. bl. a., att han på
åtskilliga ställen trodde sig hafva funnit
läror och bestämningar, som icke fullt
öfverensstämde med den heliga skrift, liksom ej häller
med de symboliska böckernas rätt förstådda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>