Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bromsdynamometer - Bromsgrove, stad i engelska grefskapet Worcester - Bromus L., bot. - Bromvätesyra, kem. Se Brom - Bronchitis l. Bronkit, patol. Se Bröstkatarr - Brongniart, Alexandre Théophile - Brongniart, Adolphe Théodore - Bronikovski, Alexander August Ferdinand von Opeln- - Broning, krigsv., samlingen af de materialier, som i krigsbryggor bilda sjelfva brobanan - Bronk-ektasi, patol. Se Bröstkatarr - Bronker, anat., luftrörens grenar - Bronkial-katarr, patol. Se Bröstkatarr - Bronkial-utvidgning, patol. Se Bröstkatarr - Bronkit, Bronchitis, patol. Se Bröstkatarr - Bronn, Heinrich Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppmäter det mekaniska arbete, som genom en
axel öfverföres från en kraftmaskin. Den
omständigheten att arbetet kan beräknas grundar
sig derpå att det användes till öfvervinnande
af en friktion, hvars storlek kan bestämmas.
Se Dynamometer. G. R. D.
Bromsgrove [-gråv], stad i engelska
grefskapet Worcester, vid Salwarp, s. v. om
Birmingham. Omkr. 7,000 innev. I granskapet finnas
betydande saltverk.
Bromus L., bot., växtslägte af nat. fam.
Gramineae, kl. Triandria L., ordn. Digynia.
Det eger inom Europa 16 och inom Skandinavien 5 arter,
af hvilka en, B. secalinus L. (råglosta, losta,
faxe), är ett på rågåkrar besvärligt ogräs,
hvilket stundom tar öfverhand öfver rågen.
Från sistnämnda omständighet förskrifver sig
troligen den flerstädes bland allmogen gängse
åsigten att rågen i vissa fall förvandlas till
losta. F. R. K.
Bromvätesyra, kem. Se Brom.
Bronchitis l. Bronkit (af Grek. bronchos,
luftrör), patol. Se Bröstkatarr.
Brongniart [brånjiar]. 1. Alexandre Théophile
B., fransk geolog (son af
arkitekten A. T. Brongniart), f. 1770 i Paris,
blef 1797 professor i naturhistoria vid "Ecole centrale",
1800 direktör för porslinsfabriken i
Sèvres, 1818 öfverbergverks-ingeniör och 1822
professor i mineralogi vid naturhistoriska museum i Paris.
Död 1847. B. var en af detta århundrades
flitigaste och skarpsinnigaste naturforskare.
Hans största förtjenst var, att han började
använda försteningarna som medel att bestämma
jordformationernas ålder.
I förening med Cuvier utgaf han Déscription géologique
et minéralogique des environs de Paris
(1811, 3:dje uppl. 1835), hvilket arbete är af stor betydelse
såsom den första framställningen af de
tertiära bildningarnas egendomligheter.
De vigtigaste bland hans öfriga arbeten äro
Classification des reptils (1805),
Traité élémentaire de minéralogie (1807),
Sur les caractéres zoologiques des formations
avec l’application de ces caractères à la détermination
de quelques terrains de craie (1821),
ett verk af största betydelse för kunskapen om
den paleontologiska karakteristiken, vidare
Essai d’une classification minéralogique des
roches mélangées (1813) och Tableau des
terrains qui composent l’écorce du globe (1829).
Porslinsfabriken i Sèvres har till
stor del B:s styrelse att tacka för sitt rykte.
1827 grundade han derstädes ett keramiskt
museum och ett institut för glasmåleri. I
sammanhang med denna sida af sin verksamhet
skref han Mémoire sur la peinture sur verre
(1829) och Traité des arts céramiques et des
poteries (1844, 2:dra uppl. 1854). B. gjorde 1824
tillsammans med sin son och Berzelius en resa
i Sverige. – 2. Adolphe Théodore B., den
förres son, botaniker, f. 1801 i Paris, d. 1876
som professor i botanik vid "Jardin des plantes".
Han inlade stora förtjenster om växtfysiologien
och utvidgade kunskapen om urverldens
vegetation. Hans förnämsta verk är Histoire des
végétaux fossiles, ou recherches botaniques et
géologiques sur les végétaux renfermes dans les
diverses couches du globe (1828–47). Såsom
växtfysiolog sysselsatte B. sig egentligen
med förloppet af växternas fortplantning och kom
dervid till den af andra forskare ej erkända
åsigten att det ur pollenkornet (frömjölet)
framvuxna pollenröret brister sönder i pistillens
cellgångar, hvarifrån den utgjutna
befruktningsvätskan föres ända till äggcellen. Utom
nyssnämnda arbeten utgaf B. bl. a. Enumération
des genres des plantes cultivées au musée
d’histoire naturelle de Paris (1843, 2:dra uppl. 1850).
Bronikovski, Alexander August
Ferdinand von Opeln B., tysk romanförfattare af
polsk härkomst, f. i Dresden 1788, d. 1834, var
efter hvartannat anställd i preussisk, fransk och
polsk krigstjenst samt avancerade till major. Med
W. Scott till mönster sökte han i sina romaner
gifva framställningar af Polens äldre och nyare
historia. Af hans skrifter, som 1825–35
samlade utkommo i 49 band, äro följande de mest
anmärkningsvärda: Hippolyt Boratinski
(1825–26) och Geschichte Polens (1827; "Polens
historia", 1832).
Broning, krigsv., samlingen af de materialier,
som i krigsbryggor bilda sjelfva brobanan.
Broningen utgöres vanligen af s. k. underslag,
vandringsplankor eller bräder, som uppbäras af
underslagen, samt slanor eller sparrar, kallade
öfverslag, hvilka, fastbundna med drejaretåg,
tjena till att sammanhålla plankorna och
underslagen samt gifva hela bron fast inre
sammanhang, "styfhet". G. U.
Bronk-ektasi (af Grek. bronchos, luftrör, och
ekteinein, uttänja), patol. Se Bröstkatarr.
Bronker (af Grek. bronchos, luftrör), anat.,
luftrörets grenar, från och med dess första
tveklyfning i brösthålan till och med dess ytterste
rörformige ändar i lungorna. De större bland
dessa rör hafva, för att luften må kunna fritt
strömma in och ut, broskringar, som göra dem
styfva, och bestå dessutom af bindväf, med
inblandad elastisk väf och muskelväf, samt klädas
på insidan af slemhinna, innehållande
slemkörtlar. De mindre bestå endast af nämnde
mjukdelar; brosken minskas, i samma mån som rören
blifva trängre, och försvinna slutligen alldeles.
Bronkernas förgrening sker hos menniskan först
dikotomiskt; sedan afgå grenarna spiralt från
det mera raka, något vinkliga hufvudröret,
ungefär som grenarna på ett träd. Rören sluta i
blåsformiga utvidgningar, lungblåsorna. G. V. D.
Bronkial-katarr (af Grek. bronchos, luftrör,
och katharros, nedflytning), patol. Se
Bröstkatarr.
Bronkial-utvidgning (af Grek. bronchos,
luftrör), patol. Se Bröstkatarr.
Bronkit, Bronchitis, patol. Se Bröstkatarr.
Bronn, Heinrich Georg, tysk naturforskare,
f. 1800 i Ziegelhausen (vid Heidelberg), d. 1862,
blef 1828 professor i natur- och
yrkesvetenskaperna i nämnde stad, dit hans föreläsningar
inom kort lockade en mängd utlänningar. B.
gjorde sig högt förtjent i synnerhet om
paleontologien. Hans förnämsta verk äro System der
urweltlichen konchylien (1824), System der
urweltlichen pflanzenthiere (1830), Lethaea
geognostica (1836–38; 3:dje uppl. 1852–56),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
