- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1237-1238

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bråck, Hernia, med. - Bråd, hastig, oförmodad - Brågarp (ej Brågerup), socken i Malmöhus län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delar, men fortfarande bibehåller alla sina
betäckningar: hud, senhinnor (fascier) och serösa
hinnor. De framfall, som ega rum i öppna sår
och hvarvid inelfvorna blottas, höra ej hit.
Nästan hvilken som hälst af inelfvorna i
kroppens stora kaviteter: hjernan, lungorna och
bukens organ, kan på detta sätt tränga ut och
bilda ett bråck. Den mest förekommande formen
af bråck är den, hvari tarmar och nätet (omentet)
utgöra innehållet. De hufvudsakligaste ställena
för detta bråck äro lårvecket, nafveln och
ljumskarna, från hvilka senare bråcken slutligen
nedtränga i de yttre könsdelarna hos både
mannen och qvinnan. Ljumskbråcken äro de
vanligaste hos män, lårbråcken hos qvinnor.
Bråck, mest ljumsk- och nafvelbråck, äro ibland
medfödda; oftare visa de sig under den
uppväxande åldern, men de kunna uppkomma vid
huru sen ålder som hälst. – Orsakerna till
bråck äro, utom de i normalt tillstånd
förekommande kanalerna eller svagare punkterna,
en egen medfödd eller senare tillkommen
predisposition eller svaghet i bråckregionerna,
sjukliga tillstånd af hvarjehanda slag, ett absolut
eller relativt starkt tryck inifrån, yttre våld.
Bråcket bildar en knöl (tumör), som närmast
buken tillsmalnar i en "hals". Storleken
varierar mycket – från en valnöts till ett ämbars.
Så länge bråcket är fritt, d. v. s. träder
tillbaka af sig sjelf, när bråckpatienten befinner
sig i liggande ställning, eller utan svårighet låter
införa sig, äro olägenheterna deraf mindre
betydande, i synnerhet så länge bråcket är litet;
men ett bråck utgör dock alltid en källa till
verklig fara. Dels kan nämligen det utträngda
bråcket, till följd af små omärkliga
inflammationer, växa fast, "bli irreponibelt", då
ölägenheterna bli mycket större, dels kan det med
ens svälla till så, att det icke allenast icke
låter bringa sig tillbaka, utan så att all
genomgång af tarminnehållet blir afstängd och
sjelfva blodomloppet i tarmväggen blir
hämmadt: det blir "inklämdt", "inkarcereradt".
Detta tillstånd karakteriseras genom smärtor i
bråcket och i buken, kräkningar (till sist med
uppkräkning af exkrement), feber och stark
nedsättning af krafterna. Utan mellankommen
hastig hjelp måste brand (gangren) nödvändigt
inträffa, och dödlig utgång är i dessa fall regel.
Orsakerna till bråckinklämning behöfva visst
icke vara särdeles betydande: snart sagdt alla
bråck äro utsatta för denna förfärliga tillstöt,
allra mest de, som icke behandlas på ett
synnerligen omsorgsfullt sätt.

Att radikalt bota bråck är en vansklig
uppgift. Väl äro en mängd kirurgiska åtgärder
derför föreslagna och praktiserade, men
utgången har hittills ej rättfärdigat de dervid
fästa förhoppningarna, och sjelfva operationerna
äro visst icke utan fara. Den palliativa
behandlingen är den hufvudsakliga och består
uti att bråcket ständigt hålles inne genom ett
passande bandage, s. k. bråckband. Anlägges
ett sådant i tid och skötes åkomman väl, så att
bråcket aldrig får falla fram, så kan, åtminstone
hos barn, en verklig radikal kur åvägabringas
ensamt genom bråckband. I alla händelser bör

sådant bandage försökas; men det måste då
ligga på dag och natt, år ut och år in. För
nätterna är dock vanligen nog att begagna ett
lösare, mindre besvärande bråckband. Äfven
de irreponibla, icke inklämda, bråcken böra
behandlas med bråckband, konstruerade särskildt
för hvarje fall.

Behandlingen af de inklämda bråcken måste
ske så fort som möjligt, och det är derför af
utomordentlig vigt att genast igenkänna lidandet.
Af falsk blygsamhet fördöljes beklagligen ofta
förhållandet för läkaren; kräkningarna och de
andra symptomen äro emellertid så pass
karakteristiska, att denne, i trots af hvad patienterna
kunna försäkra, bör sjelf kunna öfvertyga sig
om rätta förhållandet. – Behandlingen afser
att föra in bråcket. Detta sker genom att
omfatta och sammantrycka tumören, på samma
gång man söker föra den af och an. En rätt
betydlig kraft och mycken ihärdighet kunna
dervid vara af nöden. Om införandet ej lyckas
genast och patientens tillstånd är sådant, att
man anser sig ännu ha tid, är användandet under
några timmar af is ofvanpå bråcket ett medel,
som ej sällan underlättar införandet (taxis).
Kloroformen utgör en mycket svagare
bundsförvandt. Alla andra, fordom högt prisade
hjelpmedel äro ytterst opålitliga; de blifva
farliga, i samma mån som derigenom tid
förspilles. Lyckas ej "taxis" snart, måste operation
göras, hvarigenom "bråckporten" vidgas så
mycket, att bråcket kan bringas in. Denna
operation är visserligen mycket fruktad, ej allenast
af patienterna, emedan den ofta nog slår fel,
utan äfven af mindre vana läkare, bl. a. äfven
af det skälet, att den i vissa fall kan vara rätt
brydsam att utföra. Men erfarenheten har visat,
att ju tidigare den företages, ju mindre tid
som förhalas med onyttiga hjelpmedel eller
fruktlösa taxis-försök, dess säkrare blir
utgången lycklig.

Äfven inuti buk-kaviteten kunna tarmpartier
inklämma sig, derigenom att de antingen skjuta
sig in i eller sno sig om hvarandra, eller ock
kunna de snärjas i mer eller mindre naturliga
luckor. Symptomen af dessa s. k. inre
bråckinklämningar äro ungefär desamma som af de
yttre – naturligtvis med undantag af de lokala.
Vådan är i dessa fall ändå större och
behandlingen vida kinkigare, så mycket mer som man
sällan kan med någorlunda tillräcklig visshet
afgöra hvar dessa tarmvred egentligen hafva
sin plats. I senare tider har man dock
stundom lyckats att bringa hjelp äfven i sådana
fall. Bukhålan har blifvit öppnad i större eller
mindre utsträckning, och man har redt ut
tarmvredet samt förhindrat den eljest med säkerhet
dödliga utgången. Rsr.

Bråd, hastig, oförmodad. – Bråd skilnad,
egentl.: hastigt uppkommen oenighet. Detta
uttryck förekommer såväl i äldre svenska lagar
som i 1734 års lag och nyttjas, i motsats till
"med berådt mod", om brott, som blifvit
begångna "af hastigt mod" (dolus repentinus).

Brågarp (ej Brågerup), socken i Malmöhus
län, Bara härad. Arealen 473 hekt. (958 tnld).
8 7/24 mtl. 278 innev. (1877). Jämte Nefvishög

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:34:01 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free